Autoimmun hepatit är en sällsynt men allvarlig leversjukdom där kroppens eget immunförsvar angriper levercellerna. Om sjukdomen lämnas obehandlad kan den utvecklas till levercirros eller totalt leversvikt. Även om kost inte har visats kunna bota eller direkt påverka sjukdomsförloppet spelar matvanorna ändå en viktig roll. En balanserad kost och fullständig avhållsamhet från alkohol kan skydda levern och underlätta behandlingen, både under aktiv behandlingsperiod och långt därefter.
Vid autoimmun hepatit feltolkar immunsystemet levern som ett hot och attackerar dess celler. Läkarna vet inte exakt varför detta sker, men enligt Mayo Clinic kan virusinfektioner som Epstein-Barr, hepatit A och B samt mässling fungera som utlösande faktorer. Även läkemedel som belastar levern, exempelvis höga doser paracetamol, samt genetisk anlag kan bidra till sjukdomsutvecklingen.
Det finns två huvudtyper av sjukdomen. Typ I, den klassiska formen, drabbar främst unga kvinnor, medan typ II oftast ses hos unga flickor. Båda typerna är vanligare hos personer som redan lider av andra autoimmuna sjukdomar, exempelvis celiaki, tyreoidit eller ledgångsreumatism.
Hörnstenen i behandlingen av autoimmun hepatit är kortikosteroiden prednison. Läkemedlet verkar genom att dämpa immunförsvarets aktivitet, vilket bromsar angreppet mot levern och ger organet möjlighet att återhämta sig.
Prednison kan dock ge betydande biverkningar, bland annat högt blodtryck, ökad risk för infektioner, tunnare hår, benskörhet och diabetes. Eftersom biverkningarna kan bli allvarliga kombineras prednison ofta med ett annat immunsupprimerande läkemedel, azatioprin (Imuran), så att dosen steroid kan hållas nere. Om förstahandsbehandlingarna inte ger tillräcklig effekt finns andra immunsupprimerande alternativ att pröva. I de mest svåra fallen, när levern är permanent skadad, är en levertransplantation den sista utvägen.
Enligt Patient UK har kosten inte visats ha någon direkt inverkan på själva behandlingen av autoimmun hepatit. Patienter rekommenderas därför helt enkelt att följa en allmänt hälsosam och varierad kost. Samtidigt understryker Dr. Edward L. Krawitt vid University of Vermont College of Medicine vikten av att hålla en hälsosam vikt. Övervikt ökar risken för fettlever, vilket i sin tur kan förvärra den autoimmuna inflammationen i levern.
För patienter som behandlas med kortikosteroider kan det dessutom vara klokt att begränsa saltintaget, eftersom medicinen kan orsaka vätskeansamling och högt blodtryck. Steroider ökar även risken för benskörhet, vilket gör det extra viktigt att få i sig tillräckligt med kalcium och D-vitamin via kosten eller kosttillskott.
Den enskilt viktigaste kostrelaterade faktorn vid autoimmun hepatit är alkoholkonsumtionen. Patienter med diagnosen bör inte dricka alkohol alls. Alkohol bryts ner i levern och kan orsaka ytterligare leverskador, vilket försvårar behandlingen och snabbar på sjukdomsförloppet. Enligt Dr. Krawitt är alla former av alkohol – öl, vin och sprit – lika skadliga och bör undvikas helt.
Även om kosten inte botar autoimmun hepatit kan rätt matvanor göra stor skillnad för din övergripande hälsa. Tillsammans med din läkare eller en dietist kan du ta fram en kostplan som passar just dina behov. Rätt balans mellan näringsämnen, en stabil kroppsvikt och total avhållsamhet från alkohol minskar belastningen på levern – och gör sjukdomen lättare att behandla och leva med.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online