Hepatit C är en blodburen virusinfektion som angriper levern hos den smittade personen. Om sjukdomen lämnas obehandlad kan den leda till allvarliga leverskador och i värsta fall döden.
Hepatit C är en av flera varianter av hepatit (de övriga är A och B). Sjukdomen sprids via kontakt med infekterat blod och anses vara den farligaste av de tre formerna.
Många som smittas av hepatit C får få eller inga initiala symtom alls. När symtom väl uppstår förväxlas de ofta med en vanlig förkylning eller influensa. Möjliga tecken inkluderar feber, huvudvärk, trötthet och muskelvärk.
Vissa personer som bär på hepatit C kan uppleva återkommande, molande värk i området kring levern. Eftersom smärtan ofta är svag eller kommer i perioder söker sig de flesta sällan vård i detta skede.
Hepatit C sprids genom kontakt med infekterat blod. Vårdpersonal som ofta kommer i kontakt med blod och kroppsvätskor löper särskilt stor risk. Eftersom smittan även kan överföras via infekterade nålar har vissa personer drabbats efter tatueringar med otillräckligt steriliserad utrustning. Sjukdomen är särskilt utbrett bland personer som injicerar droger, där infekterade nålar omedvetet delas och smittan lätt sprids. Även personer som fick blodtransfusioner eller organtransplantationer före 1992 – året då screening för hepatit C infördes – riskerar att ha smittats.
Hepatit C kan leda till permanenta leverskador. Eftersom skadorna utvecklas gradvis över tid märker de flesta inga besvär förrän omfattande ärrbildning (cirros) redan har uppstått i levern.
Hepatit C behandlas vanligtvis med olika kombinationer av antivirala läkemedel. I fall där leverskadorna är mycket allvarliga kan en levertransplantation bli nödvändig. Idag finns dessutom effektiva direktverkande antivirala läkemedel som kan bota mer än 95 procent av alla fall, vilket gör tidig diagnos och behandling extra viktig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online