Hepatit C orsakas av ett virus som angriper levern. Om infektionen lämnas obehandlad kan den resulterande leverskadan bli livshotande. Hepatit C är en av flera varianter av hepatitinfektion och anses allmänt vara den allvarligaste formen. Viruset sprids genom kontakt med förorenat blod.
Hepatit C ger få eller inga symptom i ett tidigt skede. De flesta som bär på viruset vet inte ens att de är smittade, vilket gör att infektionen lätt sprids ovetandes. När symptom ändå uppstår kan de bland annat innefatta trötthet, feber, illamående och muskelvärk. Många förväxlar dessa besvär med en vanlig förkylning eller influensa.
Hepatit C sprids oftast via blod, till exempel genom kontakt med förorenade nålar. Vårdpersonal och personer som tatuerar sig under ohygieniska förhållanden riskerar att utsättas på detta sätt. Även personer som fick blodtransfusioner innan blodprodukter rutinmässigt screenades för viruset löper ökad risk.
Infektionen kan även överföras vid delning av sprutor i samband med narkotikabruk. I sällsynta fall smittar en infekterad mor sitt barn i samband med förlossningen. Hepatit C smittar däremot inte genom vanlig social kontakt som kramar, handslag eller delat köksredskap.
Viruset angriper levern hos den smittade. Skadan utvecklas långsamt, ofta över flera decennier, och många mår bra i många år utan att ana fara. Det är vanligt att problem först upptäcks när omfattande ärrbildning i levern – så kallad cirros – har hunnit utvecklas, ofta 20 till 30 år efter smittan. I vissa fall kan hepatit C också leda till olika former av levercancer.
Hepatit C kan i dag oftast botas med antivirala läkemedel, och tidig diagnos är därför avgörande. I de fall leverskadan är mycket svår och levern börjar svikta kan en levertransplantation bli nödvändig, i kombination med fortsatt medicinsk behandling. Med moderna läkemedel är behandlingsresultaten goda, och de flesta patienter blir helt fria från viruset.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online