
Hepatit är en grupp virus som orsakar leverinflammation. Vanliga symtom är illamående, kräkningar, aptitlöshet, buksmärta, gulsot, trötthet och diarré. Infektionen gör dessutom att urinen blir mörk, nästan tefärgad, och kan ge upphov till ledvärk.
Hepatit A ger akuta, influensaliknande symtom som varar från en vecka upp till en månad. Hepatit B kan bli kronisk och orsaka bestående leverskador. Hepatit C är ofta långdragen och kan utvecklas till leverskador flera år efter den första infektionen.
Tvätta händerna efter varje toalettbesök. Hepatit kan spridas genom fysisk kontakt med föremål eller livsmedel som hanterats av en smittad person som inte tvättat händerna. Sjukdomen är vanligare i områden med bristfällig sanitär standard. Undvik därför att dela tallrikar, bestick eller badrum med någon som har hepatit, och håll allt rent och desinficerat för att minimera smittorisken.
Använd alltid kondom för att skydda dig mot smittade kroppsvätskor. Tänk på att p-piller och spiral skyddar mot graviditet, men inte mot överföring av kroppsvätskor och sjukdomar. Hepatit överförs via sexuella aktiviteter från en smittad partner. Undvik sexuell kontakt med personer som har någon form av hepatit eller vars hälsostatus du inte känner till.
Dela aldrig personliga hygienartiklar som rakhyvlar och tandborstar, eftersom de kan komma i kontakt med blod från en smittad person. Använd inte narkotika intravenöst – delade nålar ökar risken för smitta betydligt. Arbetar du inom vården bör du undvika nålstick samt kontakt med blod och blodprodukter. Använd handskar och hantera nålar med omsorg. Var också försiktig vid tatueringar och piercingar: använd alltid nya nålar och kontrollera att verksamheten är ren och professionell.
Undvik att överdosera paracetamol, eftersom det kan skada levern och försvaga immunförsvaret, vilket gör det lättare att drabbas av hepatit. Den verksamma dosen ligger nära den dos som kan orsaka leverskador. Fråga därför din vårdgivare om vilken styrka som passar just dig. Kombinera inte alkohol med paracetamol, eftersom båda påverkar levern negativt. Kontrollera även biverkningarna hos antiinflammatoriska läkemedel med avseende på levern.
Låt dig vaccinera mot hepatit. Vacciner mot hepatit A och B finns för vuxna i yrken med hög risk, exempelvis sjuksköterskor, personal inom förskolan och laboratoriearbetare. Barn får rutinvaccinationer som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet. En injektion med immunglobulin kan vara ett effektivt skydd om du har utsatts för smitta.
Vila, god näring och tillräckligt med vätska är den vanliga behandlingen vid hepatit A. Kronisk hepatit B och C behandlas med interferon, ett genetiskt framställt protein som aktiverar friska celler att bekämpa infektionen. Växtbaserade preparat kan lindra symtom och komplikationer: marietistel främjar tillväxten av levervävnad och minskar illamående, kronärtschocka förbättrar leverfunktionen och lakritsrot kan hindra viruset från att sprida sig. Diskutera alltid användning av örter med din vårdgivare för att undvika läkemedelsinteraktioner.
I värsta fall leder hepatit till svår leversvikt. Då är en levertransplantation den enda chansen till överlevnad. Enligt University of Maryland Medical Center är hepatit C den vanligaste orsaken till att patienter behöver genomgå en levertransplantation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online