Hepatit B är en leverinfektion som orsakas av hepatit B-viruset (HBV). Sjukdomen kan variera kraftigt i svårighetsgrad – allt från en lindrig infektion som läker inom några veckor till en allvarlig, livslång sjukdom som kräver kontinuerlig medicinsk uppföljning.
Viruset sprids via blod och kroppsvätskor, exempelvis vid oskyddat samlag, delning av injektionsverktyg eller från mamma till barn under förlossningen.
Akut hepatit B är den första fasen av infektionen och varar normalt i upp till sex månader. Många insjuknade får inga eller bara lindriga symtom, men när symtom väl uppträder kan de innefatta:
När infektionen består längre än sex månader klassificeras den som kronisk. En långvarig infektion kan pågå i flera år eller till och med decennier utan att ge tydliga symtom, samtidigt som den skadar levern i tysthet. Med tiden kan kronisk hepatit B leda till allvarliga komplikationer:
Cirros innebär att levern gradvis skadas och ersätts av ärrvävnad. Detta försämrar leverns funktion och kan i slutändan leda till leversvikt och livshotande tillstånd.
Personer med kronisk hepatit B löser betydligt högre risk att utveckla primär levercancer (hepatocellulärt karcinom), vilket är den vanligaste cancerform som kopplas till hepatit B-infektion.
Hepatit B kan även påverka andra delar av kroppen och öka risken för:
Trots att hepatit B är en allvarlig infektion går den utmärkt att förebygga. Vaccinet är både säkert och effektivt och rekommenderas till alla spädbarn, barn och vuxna. Genom fullständig vaccination kan risken för både akut och kronisk hepatit B minskas dramatiskt, vilket gör vaccinering till ett av de viktigaste verktygen i det globala arbetet mot lever- och cancersjukdomar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online