Forskare världen över, med stöd av både privata och offentliga medel, arbetar för att förbättra behandlingen av hiv – det virus som kan leda till aids. Det är dock viktigt att förstå att framstegen sker gradvis och att ett botemedel mot hiv knappast blir en verklighet inom närmaste framtid. Virus är svåra att utrota, och hoppet om ett vaccin kan bli nästa stora genombrott i kampen mot hiv och aids.
De senaste åren har en rad nya läkemedel utvecklats som hämmar hiv på andra sätt än sina föregångare, vilket ger nytt hopp för personer som utvecklat resistens mot andra antiretrovirala preparat. Bland de viktigaste grupperna finns:
Även om dessa läkemedel innebär förbättrad behandling för många kan inget antiretroviralt läkemedel idag bota hiv.
Ett flertal organisationer har gått samman för att främja arbetet med ett effektivt vaccin mot hiv. Bland dem märks HIV Vaccine Trials Network (HVTN) och Global HIV Vaccine Enterprise. Båda främjar internationellt samarbete kring finansiering och genomförande av forskning. Ett vaccin skulle visserligen inte kunna bota redan smittade personer, men det skulle kunna stoppa nya smittor – ett avgörande steg för att kontrollera epidemin.
I juli 2009 rapporterades det att ett forskarteam vid University of Western Ontario hade ansökt hos den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA) om tillstånd att testa ett hiv-vaccin på människor. Vaccinet, som kallas SAV001-H, hade redan testats med gott resultat på djur. Även om vaccinet godkänns för tester och visar sig vara säkert kan det ändå dröja länge innan det blir tillgängligt för allmänheten.
År 2008 presenterade en forskargrupp vid University of Texas Medical School en ny metod för att angripa hiv. Med hjälp av abzymer – antikroppar med enzymatiska egenskaper – tror teamet att både läkemedel och ett möjligt vaccin skulle kunna utvecklas. Abzymerna riktar sig mot en del av viruset som inte muterar, vilket är ett av de största problemen vid behandling av hiv. Att hitta en oföränderlig del av viruset är ett betydelsefullt forskningsgenombrott, men resultaten kräver långt mer forskning och tid innan de kan leda fram till en medicin eller ett vaccin.
År 2007 rapporterade tidskriften The Advocate att ett forskarteam i Tyskland utvecklat ett enzym, kallat Tre, som kan klippa ut hiv-1 – den virusform som orsakar de flesta infektioner utanför Västafrika – ur värdcellerna. Detta är ett av få framsteg som ger faktiskt hopp om en bot för personer som redan lever med hiv. Precis som vid andra upptäckter gäller dock att en sådan behandling, även om den visar sig effektiv och godkänns för användning på människor, inte blir allmänt tillgänglig på många år.
Utvecklingen går framåt på flera fronter – från nya läkemedel till lovande vaccinkandidater och banbrytande enzymteknik – men vägen till ett botemedel är lång. Tills dess förblir kombinationsbehandling med antiretrovirala läkemedel det viktigaste vapnet mot hiv och aids, kompletterat med förebyggande arbete och fortsatt internationellt forskningssamarbete.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online