Att få en HIV-diagnos är skrämmande i sig, men därtill kommer ofta osäkerheten kring försäkringsskyddet. Läkemedel och kliniska behandlingar för HIV kan vara mycket kostsamma och kräver daglig uppmärksamhet, vilket snabbt kan bli en betungande utgift. Som tur är täcker försäkringen i de flesta fall HIV-behandling. Det finns dock situationer där sjukförsäkringen inte täcker behandlingen – här går vi igenom de viktigaste.
För dem som redan har en sjukförsäkring vid tidpunkten för diagnosen brukar det sällan vara något problem. För dem som saknar försäkring kan täckningen däremot nekas enligt så kallade policys för "redan befintliga sjukdomar" (pre-existing conditions). Delstater som Florida, New Jersey, New York och Kalifornien har dock gjort det olagligt att neka en gruppsjukförsäkring till någon med en redan befintlig sjukdom.
Har försäkringen en läkemedelskomponent bör även detta täckas av policyn. Försäkringsbolaget får inte neka en patient medicinskt nödvändiga läkemedel enbart för att patienten är HIV-positiv. Bolaget kan dock välja att inte betala lika mycket för varumärkesläkemedel som för generika. Gäller en sådan policy måste den tillämpas på samtliga försäkringar, inte enbart på de som gäller kunder med HIV.
Även om de flesta aldrig kommer i närheten av sin livstidsmaximal på en sjukförsäkring kan personer med HIV utmana den gränsen, som vanligtvis ligger på en eller två miljoner dollar. Det är ytterligare ett sätt på vilket försäkringsbolag så småningom kan neka täckning. Med tanke på att HIV i dag kan kontrolleras i hög grad genom läkemedelsbehandling är det dock ovanligt att någon når livstidsmaximalen.
Förlorar en HIV-patient sitt arbete kan även försäkringsskyddet hotas. Den federala lagen COBRA garanterar att patienter kan behålla sin sjukförsäkring i upp till 18 månader efter avslutad anställning, men de ansvarar då själva för hela premiekostnaden. Trots kostnaden är detta ett viktigt sätt att säkerställa kontinuitet i behandlingen.
Behandlingar som inte godkänts av FDA som godkänd behandlingsmetod för ett visst tillstånd kan avslås som försäkringsanspråk. Dessa kallas experimentella behandlingar, och försäkringsbolag är inte skyldiga att betala för dem. Även om sådana behandlingar kan utgöra det enda hoppet för vissa patienter ligger kostnaden i slutändan på individen själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online