Förstå angina: typer, symtom och förebyggande åtgärder

Angina, även känt som kärlkramp, är ett tecken på att hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syre. Detta ger upphov till ett bröstbesvär som kan likna matsmältningsproblem och som ofta strålar ut mot armarna, halsen, käken eller ryggen. Angina i sig är inte en sjukdom, utan ett varningstecken på ett underliggande kranskärlsproblem som bör tas på allvar.

De tre typerna av angina

Inom klinisk praxis skiljer man på tre olika former av angina, som alla har sin egen karaktär och behandlingsstrategi:

• Stabil angina – Kallas också ansträngningsangina. Den utlöses av fysisk ansträngning eller känslomässig stress och avtar i vila eller efter nitroglycerin. Orsakas av en fast förträngning i kransartärerna.
• Ostabil angina – Ett medicinskt akut tillstånd som kan uppstå i vila eller vid ansträngning. Det tyder på en plötslig förändring i blodflödet, oftast beroende på att en åderförkalkningsplack brister, och kräver omedelbar vård.
• Variantangina (Prinzmetals angina) – En ovanlig form som kännetecknas av tillfälliga krampar (vasospasm) i kransartärerna. Symtomen kommer vanligtvis i vila, ofta på kvällen, och lindras med kalciumantagonister eller nitrat.

Stabil angina

Patienter beskriver oftast en tryckande känsla i bröstet som varar några minuter. Besvären ökar vid fysisk aktivitet och avtar snabbt när man vilar eller tar medicin. Behandlingen fokuserar på livsstilsförändringar samt läkemedel som betablockerare, kalciumantagonister eller nitrat.

Ostabil angina

Till skillnad från stabil angina kan denna form uppstå helt oväntat och vara ett förebud om en kommande hjärtinfarkt. Omedelbar sjukhusvård, trombocythämmare och ofta återflödesbehandling (reperfusion) är standard inom vården.

Variantangina

Kramp i kransartärerna utlöser kortvarig men intensiv smärta. Även om formen är ovanlig krävs snabb igenkänning och behandling med kärlvidgande läkemedel. Patienter rekommenderas att undvika utlösande faktorer som kyla och vissa läkemedel.

Förebyggande åtgärder och livsstilsförändringar

Långsiktig kontroll av kardiovaskulära riskfaktorer är grunden för att förebygga angina:

• Ät hjärtvänligt med mycket frukt, grönsaker, fullkorn och omega-3-fetter.
• Träna måttligt aerobt, exempelvis rask promenad, minst 150 minuter per vecka.
• Uppnå och bibehåll en hälsosam vikt; överväg professionell viktkontroll vid behov.
• Sluta röka och undvik passiv rökning.
• Kontrollera och behandla blodtryck, LDL-kolesterol och blodsocker genom mediciner och livsstilsförändringar.

För mer detaljerad information, se pålitliga källor som Mayo Clinics sida om angina eller American Heart Association.