1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Typer av hjärtdefibrillatorer: En guide till livräddande teknik

En defibrillator är ett medicinskt instrument som kan rädda liv när hjärtat slutar fungera normalt. Apparaterna används på sjukhus och av ambulanspersonal, men finns numera även på allmänna platser som köpcentrum, flygplatser och idrottshallar. De vanligaste typerna är manuella externa defibrillatorer, automatiserade externa defibrillatorer samt implanterbara kardioverter-defibrillatorer.

Hur fungerar en defibrillator?

En hjärtdefibrillator är en apparat som levererar en elektrisk stöt till hjärtat i syfte att återställa en normal sinusrytm. Vid plötsligt hjärtstopp slutar hjärtats elektriska system fungera ordentligt, och en snabb elbehandling kan vara avgörande för att få hjärtat att slå igen som det ska.

Manuella externa defibrillatorer

Manuella externa defibrillatorer kan vara utrustade med EKG-funktioner som visar vårdpersonalen hur stark stöt som behövs. Denna typ används endast av utbildad medicinsk personal, eftersom den kräver kunskap för att tolka hjärtrytmen och dosera rätt energimängd. Manuella defibrillatorer finns därför främst i ambulanser och på sjukhus.

Automatiserade externa defibrillatorer (AED)

Automatiserade externa defibrillatorer är datoriserade apparater som automatiskt analyserar hjärtrytmen och avgör om en elektrisk stöt behövs. AED är den mest avancerade och lättanvända defibrillatortypen som finns tillgänglig, och kräver bara minimal utbildning för att användas. Det gör dem idealiska för offentliga miljöer där vem som helst kan behöva agera snabbt vid ett hjärtstopp.

Interna kardioverter-defibrillatorer (ICD)

Interna eller implanterbara kardioverter-defibrillatorer liknar pacemakers och opereras in under huden, ofta nära nyckelbenet. Apparaten har en pulsgenerator och övervakar kontinuerligt hjärtrytmen. Om farliga rytmstörningar upptäcks kan enheten automatiskt leverera en behandlande stöt utan att patienten behöver göra något.

Utbildning i HLR och defibrillering

Trots att det första steget vid ett hjärtstopp alltid är att ringa nödnumret 112 kan korrekt användning av en automatiserad extern defibrillator öka överlevnadschansen för den drabbade betydligt – i vissa studier med upp till 70 procent. Tidig insats är helt avgörande.

I Sverige erbjuds kurser i hjärt-lungräddning (HLR) och hantering av defibrillator av flera organisationer, bland annat Svenska rådet för HLR, Röda Korset och lokala studieförbund. Många arbetsgivare arrangerar även regelbunden utbildning för sina anställda. Att gå en kurs tar oftast bara några timmar och ger dig kunskaper som kan rädda ett liv.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online