Hjärnan slutar aldrig skicka elektriska signaler till hjärtat så länge du lever. Det kardiella ledningssystemet står under kontinuerlig autonom modulering:
- Intrinsisk pacemaker: SA-nod (spontan depolarisering ~60–100 slag/min).
- Parasympatisk (vagus, CN X): Dominant i vila → sänker frekvens, minskar kontraktilitet.
- Sympatisk (Th1–Th4 → kardialt plexus): Ökar frekvens, kontraktilitet, ledningshastighet.
- Baroreflexbåge: Carotissinus/aortabåge → NTS → vagal/sympatisk utflöde → slag-för-slag BT-stabilisering.
Kliniska korreler
- Hjärnstamsdöd = förlust av autonom drift → kardiovaskulär kollaps.
- Neurogent stunnat myokard (post-SAH, TBI) → katekolaminstorm → Takotsubo-liknande skada.
- Vagala manövrer (Valsalva, carotismassage) → transient bradykardi/AV-block.
Hjärtat kan slå oberoende (denerverat transplantat), men finjusterad reglering kräver intakt hjärna-hjärta-krets.
