1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Dipyridamol och Cardiolite – protokoll för farmakologiskt stresstest

Vad är ett farmakologiskt stresstest?

En läkare kan ha ordinerat ett farmakologiskt stresstest om du har nedsatt fysisk arbetsförmåga och det finns behov av att avbilda blodflödet i ditt hjärta. Medan ett traditionellt stresstest kräver att patienten höjer pulsen genom att träna på löpband, ökar protokollet med dipyridamol och cardiolite pulsen på konstgjord väg. Det radioaktiva spårämnet i cardiolite gör det möjligt för teknikerna att använda nuklearmedicinsk bildtagning för att visualisera blodflödet i hjärtat.

Beståndsdelarna

Dipyridamol är en kärlvidgare (vasodilator) som hämmar återupptaget av adenosin, vilket ökar blodflödet i hjärtat. Läkemedlet höjer hjärtfrekvensen och därmed blodtillförseln till hjärtmuskeln. I kombination med radionukliden cardiolite blir det möjligt att höja patientens puls och avbilda hjärtklaffarnas funktionella kapacitet med nuklear bildtagning. Cardiolite är endast svagt radioaktivt och har en halveringstid på sex timmar.

Vem som bör – och inte bör – testas

Patienter med begränsad fysisk kapacitet på grund av skada, artrit, ortopediska problem eller hjärt-kärlsjukdom är lämpliga kandidater för farmakologisk stresstestning. Patienter med ventrikelpacemaker bör testas med dipyridamol och cardiolite, eftersom traditionella ansträngningstest kan ge falskt positiva perfusionsdefekter i hjärtats skiljevägg (interventrikulära septum), vilket kan misstolkas som läckage mellan kamrarna. Eftersom vanliga stresstest syftar till att höja pulsen bör även patienter som använder betablockerare eller andra läkemedel som reglerar hjärtfrekvensen undersökas med farmakologiska metoder för att uppnå tillförlitliga resultat.

Kontraindikationer

Ta inte några metylxantiner, exempelvis koffein eller aminofyllin, under minst 24 timmar före din tid. Dessa ämnen konkurrerar om adenosinreceptorerna i kroppen, vilket försvagar eller helt blockerar effekten av dipyridamol.

Patienter som drabbas av bronkospasm, behandlas för sådana besvär eller lider av andra andningsproblem som astma eller KOL bör inte genomgå detta protokoll. Inte heller patienter med ett systoliskt blodtryck under 90 mmHg bör få dipyridamol, eftersom läkemedlet kan sänka blodtrycket ytterligare.

Kvinnor som är gravida eller försöker bli gravida bör endast genomgå cardiolite-undersökning om det är absolut nödvändigt. Cardiolite klassas som ett läkemedel i kategori C, utan djur- eller humanstudier som visar kort- eller långtidseffekterna av strålningen på fostret. Strålningen från cardiolite lagras främst i äggstockarnas vävnad, och dess eventuella effekter på fertiliteten, vare sig tillfälliga eller långvariga, är inte kända. Informera alltid personalen om alla läkemedel du använder samt om eventuell graviditet eller amning innan undersökningen.

Så går testet till

Du ska fasta i fyra till sex timmar före testet. Undersökningen inleds med en intravenös injektion av cardiolite, varefter du uppmanas att komma tillbaka efter 90 minuter för radiologisk bildtagning. Den första bildserien ger teknikerna en vilobild – ett slags baslinjevärde – av blodflödet i ditt hjärta.

Därefter kopplas du till ett elektrokardiogram (EKG) som övervakar din hjärtfrekvens före och under det farmakologiska stresstestet. Hela tiden håller personalen också koll på din puls. Sjukvårdspersonal lägger sedan in en venkateter för att administrera dipyridamol, vilket måste ske långsamt under ungefär fyra minuter.

Möjliga biverkningar efter injektionen är yrsel, sänkt blodtryck och bröstsmärta. När man initialt kontrollerat att du inte reagerar negativt ges en andra injektion av cardiolite. Därefter återkommer du efter en timme för den avslutande bildtagningen, som jämförs med vilobilderna för att utvärdera hjärtats blodförsörjning under belastning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online