Att ha vätska runt hjärtat kan kännas oroande, men i många fall är det ofarligt. Tillståndet kallas perikardieutgjutning och innebär att överflödig vätska samlas i perikardiet – den tunna säck som omger hjärtat. En liten mängd vätska är helt normal och hjälper till att smörja hjärtat så att det kan slå fritt. När vätskemängden ökar för mycket kan den dock trycka mot hjärtat och störa dess funktion.
Vilka symtom ger vätska runt hjärtat?
En mindre utgjutning ger ofta inga besvär alls och upptäcks då bara av en slump, exempelvis vid en röntgenundersökning. Större utgjutningar kan däremot orsaka flera olika symtom:
- Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning eller när du ligger platt
- Bröstsmärta eller tryck över bröstet
- Hjärtklappning eller snabb puls
- Trötthet och svaghet
- Yrsel eller svimningskänsla
- Svullnad i armar, ben eller buk
- Torrhosta
- Svårigheter att ligga ner utan att bli andfådd
Sök akut vård om du får kraftig bröstsmärta, svår andnöd, yrsel eller om hjärtat slår oregelbundet. Ett stort tryck från vätskan kan leda till ett livshotande tillstånd som kallas tamponad, där hjärtat inte längre kan fyllas med blod ordentligt.
Vad orsakar perikardieutgjutning?
Det finns många möjliga orsaker till att vätska samlas runt hjärtat. De vanligaste inkluderar:
- Inflammation i hjärtsäcken (perikardit), ofta orsakad av virusinfektion
- Infektioner, exempelvis bakteriella, virala eller tuberkulos
- Skada på bröstkorgen, till exempel vid trafikolycka eller operation
- Cancersjukdomar, särskilt lungcancer, bröstcancer och lymfom
- Njursvikt, som gör att vätska ansamlas i kroppen
- Leverfel
- Hypotyreos, det vill säga lågt fungerande sköldkörtel
- Vissa läkemedel, bland annat vissa blodtrycksmediciner och cellgifter
- Autoimmuna sjukdomar, som lupus och reumatoid artrit
- Efter hjärtinfarkt eller hjärtoperation
Hur ställs diagnosen?
För att ta reda på om du har vätska runt hjärtat använder läkaren oftast flera undersökningar i kombination:
- Kroppslig undersökning: Läkaren lyssnar på hjärtat och lungorna med stetoskop samt kontrollerar om du har tecken på svullnad i armar, ben eller buk.
- Bildundersökningar: En ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi) är den vanligaste metoden och visar tydligt hur mycket vätska som finns runt hjärtat. Även datortomografi (DT) och magnetresonanstomografi (MR) kan användas.
- Blodprov: Blodprover hjälper till att hitta bakomliggande orsaker, exempelvis infektioner, njursvikt eller sköldkörtelproblem.
- EKG: Kan visa förändringar i hjärtats elektriska aktivitet som tyder på utgjutning eller inflammation.
Hur behandlas tillståndet?
Behandlingen beror helt på hur stor utgjutningen är och vad som orsakat den. Små utgjutningar utan symtom kräver ofta ingen behandling alls utan följs bara med regelbundna kontroller. Vid större utgjutningar eller besvärande symtom kan behandlingen bestå av:
- Mediciner som minskar inflammation och smärta, exempelvis NSAID-preparat eller kortison
- Vätskedrivande läkemedel (diuretika) som hjälper kroppen att bli av med överflödig vätska
- Vätskedränering, där en tunn kateter förs in under lokalbedövning för att tömma vätskan
- Kirurgi, i svåra fall, exempelvis för att skapa en permanent dränageväg eller ta bort en del av hjärtsäcken
Ibland tas även ett vätskeprov för analys, vilket kan hjälpa läkarna att fastställa den exakta orsaken.
Prognos och återhämtning
Prognosen beror främst på den bakomliggande orsaken. De flesta fall är lindriga och går över av sig själva eller med enkel behandling. Vid allvarliga orsaker, som cancer eller snabbt växande utgjutningar, kan tillståndet däremot vara allvarligt och i värsta fall livshotande. Med rätt diagnos och behandling har dock de flesta patienter goda möjligheter till fullständig återhämtning.
Kan man förebygga vätska runt hjärtat?
Det finns ingen garanterad metod för att förebygga perikardieutgjutning, men du kan minska risken genom att:
- Undvika infektioner genom god handhygien och vaccinationer
- Skydda bröstkorgen mot skador, exempelvis genom säkerhetsbälte i bilen
- Behandla och kontrollera kroniska sjukdomar som njursvikt, leverfel och sköldkörtelrubbningar
- Gå regelbundna hälsokontroller om du har en cancersjukdom eller autoimmun sjukdom
- Diskutera dina mediciner med läkare om du misstänker att något läkemedel kan öka din risk
Har du symtom som andnöd, bröstsmärta eller hjärtklappning? Kontakta då alltid vården för en bedömning – ju tidigare tillståndet upptäcks, desto enklare är det vanligtvis att behandla.
