Kongestiv hjärtsvikt (CHF) är ett potentiellt livshotande tillstånd. Enligt Mayo Clinic har en person med hjärtsvikt ett hjärta som inte kan pumpa tillräckligt med blod för att möta kroppens behov. Det är vanligtvis ett kroniskt tillstånd som utvecklas långsamt över tid, och de symtom det orsakar kan leda till en kraftigt försämrad livskvalitet.
Hjärtsvikt kan delas in i flera olika typer beroende på hur sjukdomen utvecklats och vilken del av hjärtat som är påverkad. Att känna igen symtomen är avgörande för att kunna söka vård i tid.
Personer som lider av kronisk hjärtsvikt har ofta flera samtidiga symtom. Enligt Mayo Clinic kan den drabbade lida av trötthet, snabba eller oregelbundna hjärtslag, nedsatt fysisk prestationsförmåga, hosta eller väsande andning, svullnad i ben, anklar, fötter eller buk samt aptitlöshet.
Symtomen vid denna typ av hjärtsvikt behöver vanligtvis hanteras genom en kombination av åtgärder, exempelvis läkemedel, anpassad motion och kostförändringar, ofta med begränsning av saltintaget.
Akut kongestiv hjärtsvikt är den allvarligaste formen av hjärtsvikt. Symtomen liknar dem vid kronisk hjärtsvikt, men är betydligt mer uttalade och kommer ofta plötsligt.
En person med akut hjärtsvikt kan drabbas av snabb vätskeansamling, hosta upp rosa skummande vätska samt svåra bröstsmärtor. I värsta fall kan hjärtat plötsligt sluta slå. Detta tillstånd kräver omedelbar akut vård och begränsar allvarligt patientens livskvalitet.
Vänstersidig hjärtsvikt är den vanligaste formen av hjärtsvikt. Hjärtats vänsterkammare står för huvuddelen av den pumpkraft som krävs för att föra blodet ut till resten av kroppen.
När vänsterkammaren sviktar pressas blodet tillbaka in i lungorna. Detta kan orsaka andningsproblem, ihållande hosta och kraftig vätskeansamling i lungorna, vilket i sin tur leder till andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning eller i liggande position.
Enligt American Heart Association uppstår högersidig hjärtsvikt oftast som en följd av vänstersidig hjärtsvikt. När vänsterkammaren sviktar pressas blodet tillbaka mot högersidan av hjärtat, vilket med tiden orsakar skada där.
Denna typ av hjärtsvikt gör att blodet samlas upp i buken, benen och fötterna. Resultatet blir ofta en markant svullnad i buken och de nedre extremiteterna, något som kan påverka rörligheten och vardagslivet avsevärt.
Systolisk hjärtsvikt förekommer tillsammans med vänstersidig hjärtsvikt. Enligt Mayo Clinic innebär systolisk hjärtsvikt att vänsterkammaren inte kan kontrahera sig tillräckligt kraftfullt, vilket gör att hjärtat inte kan pumpa ut blodet effektivt.
En person med systolisk hjärtsvikt kan uppvisa tecken som ökad vätskeansamling i kroppen. Cirkulationen kan också påverkas, och svullnad i ben, fötter och tår är vanliga symtom.
Diastolisk hjärtsvikt är även den kopplad till vänstersidig hjärtsvikt. Enligt American Heart Association orsakas detta tillstånd när vänsterkammaren förlorar sin förmåga att slappna av mellan slag, ofta på grund av att hjärtmuskeln blivit stel.
Detta gör att hjärtat inte kan fyllas ordentligt med blod. Ett typiskt symtom är lungödem med snabb debut, vilket kan orsaka kraftig andnöd. Insjuknandet kan gå så fort att det ibland beskrivs som ett så kallat "flash"-anfall.
Denna typ av ödem kan vara livshotande, därför är snabb medicinsk behandling avgörande. Kontakta alltid vården om du upplever plötslig andnöd, bröstsmärta eller hostar upp skummande vätska.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online