Det mänskliga hjärtat expanderar och drar ihop sig i genomsnitt 100 000 gånger per dag för att pumpa blod genom hela kroppen. Hjärtat har fyra kammare, och varje kammare har en envägsventil – en så kallad klaff. Klaffarna består av tunna vävnadsflikar som öppnas för att släppa in blod i varje kammare och därefter stängs för att förhindra att blodet rinner tillbaka. Klaffar som påverkats av infektion, sjukdom eller medfödda defekter kan misslyckas med att öppna eller stänga korrekt. Klaffsjukdomar ökar hjärtats arbetsbörda, eftersom det då måste arbeta hårdare för att pumpa blod genom hela kroppen.
Reumatisk feber är en bakteriell infektion som kan leda till vävnadsskador på grund av kroppens autoimmuna reaktion. Endokardit – en inflammation i endotelmembranet som klär hjärtats håligheter – orsakas av streptokock- eller stafylokockbakterier. Sjukdomen angriper hjärtats innersta hinna (endokardiet) och kan främja tillväxt av mikroorganismer, vilket deformerar hjärtklaffarna. Äldre patienter kan drabbas av myxomatös eller kalcifierande degeneration, vilket påverkar klaffvävnadens integritet. Hjärtsjukdom kan skada klaffvävnaden, och medfödda avvikelser kan ge deformerade klaffar.
Ett blåsljud över hjärtat – ljudet som vårdpersonal uppfattar via ett instrument som ett stetoskop – kan tyda på en klaffabnormalitet. Blåsljud uppstår när blod strömmar genom en skadad eller sjuk klaff, eller svischar genom en klaff som inte stängt helt. Läkare kan undersöka hjärtats struktur med ekokardiografi, som bygger på ultraljudsteknik. Hjärtkateterisering och angiokardiografi är mer invasiva undersökningar som möjliggör en exakt diagnos. Vissa patienter med klaffskador har minimala eller inga symtom alls och kan leva ett helt normalt liv.
Kongestiv hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte lyckas pumpa ut rätt blodvolym. Blodet stannar då kvar i kroppen, vilket leder till vätskeansamling i lungorna. Detta stör luft- och syreutbytet och ger en försämrad andning. Typiska symtom är andnöd samt vätskeansamling i benen och anklarna. Trötthet, bröstsmärtor och hjärtklappning är andra tecken på kongestiv svikt. Vissa drabbade kan även svimma.
Skadade klaffar kan bli ojämna och hindra ett jämnt blodflöde genom hjärtat och kroppen. Blodproppar uppstår när blodet möter den skadade klaffytan och där stagnerar eller virvlar runt, vilket bildar klibbiga ämnen som kan bilda proppar. Propparna färdas med blodströmmen genom kroppen och kan fastna i ett blodkärl. En sådan blockering kan minska blodtillförseln till vitala organ och orsaka allvarliga skador. Proppar i hjärnan orsakar stroke och kan leda till vävnadsskador, kognitiva svårigheter och förlamning.
Klaffsjukdom kan påverka hjärtats slagfrekvens och rytm och leda till arytmier, det vill säga oregelbundna hjärtslag. Arytmier kan i sin tur orsaka plötsligt hjärtstillestånd (SCA), vilket inträffar när hjärtat oväntat slutar slå eller pumpa. När hjärtat slutar dra ihop sig och expandera berövas kroppen och de vitala organen blod och syre. Behandling måste sättas in inom några minuter, annars riskerar den drabbade allvarlig hjärnskada eller döden. Räddningspersonal kan använda en defibrillator för att senda en elektrisk stöt till hjärtat och återupprätta en normal hjärtrytm.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online