Både blåsljud och hypertoni (högt blodtryck) är potentiellt allvarliga tillstånd som drabbar hjärtat – och båda är ofta helt fria från märkbara symtom. Ett blåsljud är ett extra eller ovanligt ljud under ett hjärtslag, medan hypertoni innebär ett varaktigt förhöjt blodtryck. Allvarlighetsgraden kan variera från mycket mild till livshotande.
Enligt National Heart, Lung and Blood Institute låter normala hjärtslag rytmiskt, ungefär som "lubb-dupp", när hjärtklaffarna stängs. Vid hjärtslag med blåsljud hörs dessutom ett susande eller viskande ljud.
Blodtrycket anges som det systoliska trycket (trycket i artärerna när hjärtat slår) över det diastoliska trycket (trycket i artärerna mellan hjärtslagen). Ett normalt blodtryck ligger under 120/80 mm Hg. Förhöjt normaltryck (prehypertoni) definieras som 120–139 över 80–89 mm Hg, och hypertoni föreligger från 140/90 mm Hg.
De flesta patienter med blåsljud vet inte att de har dem. Även om den drabbade kan få tecken på andra hjärtproblem som hänger samman med blåsljudet, ger blåsljudet i sig sällan några märkbara symtom.
På samma sätt känner de flesta med hypertoni inga tydliga symtom. I sjukdomens tidiga skede, och/eller när tillståndet blir svårt eller livshotande, kan dock dov huvudvärk, yrselanfall eller onormalt frekventa näsblod förekomma.
Blåsljud kan antingen vara oskyldiga (harmlösa) eller patologiska. Varför blåsljud uppstår är inte helt klarlagt, men oskyldiga blåsljud är vanliga hos friska barn – de flesta barn får faktiskt ett blåsljud någon gång under uppväxten. Patologiska blåsljud hos barn orsakas oftast av medfödda hjärtfel. Hos vuxna beror de ofta på hjärtklaffproblem, infektioner, sjukdomar eller åldrande.
Den stora majoriteten av alla hypertoniafall – 90 till 95 procent – är så kallad essentiell eller primär hypertoni, som saknar känd orsak. Resterande 5 till 10 procent lider av sekundär hypertoni, som beror på ett underliggande tillstånd, exempelvis njuravvikelser, tumörer i binjurarna eller vissa medfödda hjärtfel. Vissa läkemedel, som p-piller, förkylningsmedel, avsvällande medel och receptfria smärtstillande preparat, kan också höja blodtrycket, liksom droger som kokain och amfetamin.
Uppspårning av både blåsljud och hypertoni sker oftast i samband med rutinkontroller. Ett noggrant lyssnande med stetoskop av en erfaren vårdgivare upptäcker vanligen blåsljud, medan hypertoni identifieras genom blodtrycksmätningar – något som ingår i de flesta hälsoundersökningar. Mayo Clinic rekommenderar att alla från 20 års ålder låter kontrollera sitt blodtryck minst en gång vartannat år.
Oskyldiga blåsljud kan försvinna av sig själva. Gör de inte det krävs ingen behandling, och de brukar inte påverka livskvaliteten. Patologiska blåsljud kan däremot vara livshotande beroende på svårighetsgrad och behandlas med läkemedel och/eller kirurgi.
Hypertoni kan också vara livshotande, men tillståndet går i regel bra att kontrollera med läkemedel och/eller livsstilsförändringar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online