
Människans hjärta har fyra hålrum. De två övre hålrummen kallas förmak (atrier), medan de två nedre kallas kammare (ventriklar). Även om kamrarna gör det mesta av arbetet med att pumpa blod från hjärtat ut till resten av kroppen, bidrar förmaken genom att dra in blod i hjärtat. En utvidgning av någon av hjärtats strukturer (kardiomegali) signalerar vanligtvis ett förhöjt tryck på någon punkt i cirkulationen.
Blodtrycket i kroppen regleras noggrant av flera mekanismer samt av kroppens blodkärls anatomi. Om blodkärlen blir stela och förlorar sin elasticitet – ett tillstånd som kallas åderförkalkning (ateroskleros) – ökar blodtrycket. För att kompensera för detta förhöjda tryck måste hjärtat arbeta hårdare. Eftersom hjärtat består av muskelvävnad börjar det förstoras, främst vid kamrarna, som är de huvudsakliga strukturerna som pumpar ut blodet till kroppen.
Förmaken och kamrarna skiljs åt av två klaffar, en på varje sida av hjärtat. På höger sida sitter trikuspidalklaffen, och på vänster sida sitter mitralklaffen. Stenos, det vill säga en förträngning av klaffarna, ger upphov till ett ökat tryck mellan förmaken och kamrarna. För att motverka detta tryck ökar förmakens väggar i storlek och styrka, vilket gör att blodet pressas mer kraftfullt ner i kamrarna.
Som tidigare nämnts blir förmaken utvidgade om hjärtklaffarna mellan förmaken och kamrarna inte fungerar normalt, oavsett orsak. Vissa hjärtklaffsjukdomar är förvärvade, exempelvis vid högt blodtryck orsakat av ohälsosam kost och bristande motion. Andra tillstånd är ärftliga, som vid medfödda mitralklaffsfel. Ytterligare tillstånd som leder till förmaksutvidgning är idiopatiska, vilket innebär att ingen tydlig orsak kan identifieras.
Symtomen på ett förstorat hjärta eller förstorade hjärtstrukturer är inte alltid omedelbart igenkännbara, men vissa symtom som andnöd, tryck över bröstet och bröstsmärta kan få vårdpersonal att undersöka förekomsten av kardiomegali. Det enklaste testet är ett elektrokardiogram (EKG). EKG registrerar avvikelser i hjärtats elektriska system. Olika EKG-mönster signalerar olika avvikelser, därför kan en erfaren vårdgivare identifiera förmaksutvidgning utifrån ett EKG-resultat. Om EKG-resultatet är otydligt finns andra undersökningar tillgängliga, exempelvis ultraljudsundersökning av hjärtat (ekokardiografi).
Behandlingen av ett förstorat hjärta eller förstorade hjärtstrukturer kan vara så enkel som förändrade kost- och motionsvanor, men kan även innefatta läkemedel eller kirurgi. Kost och motion är ett bra och naturligt sätt att sänka blodtrycket och främja en bättre hjärthälsa. Vissa läkemedel kan förskrivas av vårdpersonal för att sänka blodtrycket och minska belastningen på hjärtat. Om hjärtklaffsfelen inte svarar på medicinsk behandling kan en operation för att reparera eller byta ut klaffarna bli nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online