Så identifierar du takykardi – pulsgränser, symtom och när du ska söka vård

Takykardi innebär att hjärtat slår betydligt snabbare än vad som är normalt för en persons ålder. Det är viktigt att inte förväxla tillståndet med oregelbunden hjärtrytm – vid takykardi är rytmen jämn, men den varar i mer än några sekunder. Med rätt kunskap kan du känna igen tecknen på takykardi i tid och få rätt medicinsk behandling.

Vad är takykardi?

Takykardi definieras som en vilopuls som ligger över det normala intervallet för den aktuella åldersgruppen. Hos vuxna talar man oftast om takykardi när vilopulsen överstiger 100 slag per minut, men gränsvärdena ser helt annorlunda ut för barn och spädbarn.

1. Känn till normalpulsen för din ålder

Pulsgränserna för takykardi varierar beroende på ålder. Det är klokt att i förväg veta vilken vilopuls som är målet för just din åldersgrupp. Kom ihåg att pulsen naturligt stiger vid fysisk aktivitet – mät därför alltid pulsen i vila.

• 1–2 dagar: över 159 slag per minut
• 3–6 dagar: över 166 slag per minut
• 1–3 veckor: över 182 slag per minut
• 1–2 månader: över 179 slag per minut
• 3–5 månader: över 186 slag per minut
• 6–11 månader: över 169 slag per minut
• 1–2 år: över 151 slag per minut
• 3–4 år: över 137 slag per minut
• 5–7 år: över 133 slag per minut
• 8–11 år: över 130 slag per minut
• 12–15 år: över 119 slag per minut
• Över 15 år – vuxna: över 100 slag per minut

2. Var uppmärksam på andra symtom

Den främsta indikatorn på takykardi är en onormalt hög hjärtfrekvens, men flera andra symtom kan förekomma samtidigt. Vanliga tecken är:

• Andnöd eller andningsbesvär
• Trötthet och nedsatt ork
• Svettningar
• Lätt huvudighet och yrsel
• Svimningskänsla eller svimning
• Bröstsmärta eller tryck över bröstet
• Känslor av oro eller ångest

3. Vet när du ska söka vård

De flesta former av takykardi är ofarliga, men det finns en tydlig gräns för när medicinsk vård bör sökas. Om din puls ligger inom takykardiområdet och har varit jämnt förhöjd i mer än 20 minuter bör du kontakta sjukvården. Försök inte transportera dig själv till vårdenheten – risken för svimning är påtaglig. Sök även vård om något av de övriga symtomen förvärras eller inte förbättras med tiden.

4. Så går diagnosen till

När du undersöks av en läkare baseras diagnosen på flera faktorer. Hjärtfrekvensen och dina fysiska symtom vägs samman med resultat från olika undersökningar. Vanligtvis görs ett elektrokardiogram (EKG), som registrerar hjärtats elektriska impulser. Dessutom utförs en fysisk undersökning, och ofta tas blodprover för att utesluta andra möjliga orsaker, exempelvis sköldkörtelproblem eller elektrolytrubbningar.

5. Behandling och förebyggande åtgärder

Efter en takykardidiagnos planeras fortsatt behandling och förebyggande insatser tillsammans med din läkare. Om ett underliggande tillstånd ligger bakom besvären kan behandling av detta minska antalet episoder. Din läkare kan också visa enkla manövrar som ibland kan stoppa ett anfall i sitt spår, så kallade vagala manövrar:

• Hålla andan och pressa nedåt som vid tung lyft
• Försiktig massage av halspulsådern (karotisartären)
• Kyla ansiktet och halsen med kallt vatten

OBS: Prova aldrig dessa manövrar utan att först rådfråga din läkare. I vissa fall kan läkemedel hjälpa till att kontrollera hjärtrytmen och de elektriska impulserna, exempelvis betablockerare. Dessa skrivs ut på recept, och din läkare bedömer om de passar just dig.