Kranskärlssjukdom, där de artärer som försörjer hjärtat med blod blir förträngda eller tilltäppta, är den vanligaste formen av hjärtsjukdom och den främsta orsaken till hjärtinfarkt. Sjukdomen kan också försvaga hjärtat över tid, eftersom ansamlingarna i kärlen hindrar tillräckligt med blod från att nå hjärtmuskeln. Detta kan i sin tur leda till rytmrubbningar och hjärtsvikt. Behandlingsriktlinjerna för kranskärlssjukdom fokuserar på tre huvudspår: livsstilsförändringar, läkemedel som lindrar symtom eller bromsar plackbildningen, samt kirurgiska ingrepp som öppnar eller kringgår blockerade kärl.
Det viktigaste behandlingsrådet vid kranskärlssjukdom är att patienten gör förändringar i sin livsstil. De flesta av dessa förändringar handlar om att anpassa kosten och öka den fysiska aktiviteten. Riktlinjerna rekommenderar ett hjärtvänligt kostmönster med mindre rött kött, fettfattiga eller fettsnåla mejeriprodukter, fullkorn, frukt, grönsaker samt magra fisk- och köttprodukter.
Att uppnå och bibehålla ett blodtryck på 120/80 mm Hg är avgörande, liksom att kontrollera kolesterolvärdena. Läkare rekommenderar att patienterna håller sitt LDL-kolesterol under 100 mg/dl. Patienter som röker bör sluta; riktlinjerna rekommenderar även att patienter med kranskärlssjukdom undviker passiv rökning så mycket som möjligt.
En annan central livsstilsförändring som nämns i de flesta behandlingsriktlinjer är att lära sig hantera stress bättre. En stressig händelse är en vanlig utlösande faktor vid hjärtinfarkt. Patienter som utvecklar hälsosamma strategier för stresshantering – exempelvis regelbunden motion – klarar sig bättre än de som hanterar stress på ohälsosamma sätt, som genom överätning eller rökning.
Riktlinjerna för kranskärlssjukdom rekommenderar läkemedelsbehandling av flera skäl. Kanske har livsstils- eller kostförändringarna inte minskat patientens risk för hjärtinfarkt. Patienten kan också fortfarande ha symtom, eller uppvisa fortsatt högt blodtryck eller högt kolesterol. Oro för blodproppar, som kan leda till hjärtinfarkt, är ytterligare en viktig anledning att påbörja läkemedelsbehandling.
Läkemedel som hjälper till att lindra eller behandla dessa symtom inkluderar bland annat acetylsalicylsyra eller andra antikoagulantia (mot blodproppar), statiner (mot högt kolesterol), nitroglycerin (för att vidga blodkärlen), ACE-hämmare (för patienter med hög risk för hjärtinfarkt) samt betablockerare (vid onormal puls och blodtryck). Läkare kan också ordinera fiskoljetillskott. Dessa tillskott, som är rika på omega-3-fettsyror, kan bidra till att sänka kolesterol- och triglyceridnivåerna och förhindra att kranskärlssjukdomen förvärras.
Om patientens symtom är tillräckligt allvarliga, eller om de inte svarar bra på läkemedel eller förändringar i kost och livsstil, rekommenderar riktlinjerna att läkaren överväger kirurgiska ingrepp. De flesta ingrepp vid kranskärlssjukdom innebär antingen att man öppnar en delvis blockerad artär (ballongvidgning) eller att man kringgår den blockerade delen av artären (kranskärlsbypass).
Ballongvidgning är ett ingrepp där kirurgen för en tunn tråd upp genom patientens blodkärl fram till den blockerade delen av artären. Tråden har oftast en ballong eller annan anordning monterad i spetsen. När kirurgen nått det tilltäppta partiet blåses ballongen upp för att öppna artären och återställa det normala blodflödet. Ibland placeras även en stent i artären för att förhindra att den täpps till igen. Stentar är små nätformade rör som håller blodkärlen öppna.
Vid kranskärlsbypass (CABG) tar kirurgen ett stycke ven eller artär från en annan del av patientens kropp och fäster det kirurgiskt på kransartären för att kringgå blockeringen. Att omdirigera blodflödet på detta sätt är en komplex procedur, men den förbättrar blodtillförseln till hjärtat och kan förebygga hjärtinfarkt.
En central del av rekommendationerna för dessa kirurgiska ingrepp är ett intensivt tränings- och utbildningsprogram med ett team bestående av läkare, sjuksköterskor, dietister, sjukgymnaster och psykologisk personal, som tillsammans hjälper patienten att återhämta sig fullständigt efter ingreppet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online