Läkare har ett brett utbud av medicinska undersökningar att tillgå för att avgöra om en patient har hjärtsjukdom, för att bedöma risken för framtida problem eller för att fastställa orsaken bakom en hjärtinfarkt. Vissa tester är enkla och helt icke-invasiva, medan andra kräver bedövning, intravenös vätska och en hel dag på sjukhuset.
Kardiovaskulära sjukdomar är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden, både bland män och kvinnor. En sund livsstil med god kost och regelbunden motion gör mycket för att förebygga hjärtsjukdom, men ibland spelar arv och genetik en roll som inte enbart diet och träning kan övervinna.
Genom att genomgå rätt screeningundersökningar eller nödvändiga tester vid symtom kan din läkare få viktiga ledtrådar om hur framtida hjärtproblem bäst behandlas eller förebyggs – eller om redan befintlig hjärtsjukdom kan lindras.
Ett standardiserat och ganska enkelt test är EKG (elektrokardiogram). Detta icke-invasiva test använder elektroder som fästs på huden över bröstet, armarna och benen. Elektroderna fångar upp hjärtats elektriska impulser och skickar dem till en apparat som registrerar och skriver ut resultatet.
En annan enkel och icke-invasiv undersökning är ekokardiografi. Med hjälp av ultraljudsvågor visar undersökningen hjärtat i rörelse – hur det ser ut och hur det fungerar – samt blodflödet till och från hjärtat.
Vid ett arbets-EKG används samma teknik som vid ett vanligt EKG, men medan patienten är fysiskt aktiv – vanligtvis när hen springer på löpband eller trampar på en motionscykel. Testet visar hur hjärtat presterar under hårdare belastning.
Bland de mer invasiva undersökningarna finns hjärtkateterisering (koronarangiografi), som ofta krävs om läkaren planerar en ballongvidgning. Detta är en mer omfattande åtgärd som inte passar alla patienter, men som ger en detaljerad bild av var och hur kranskärlen är förträngda eller blockerade.
Kardial MR ger detaljerad information om hjärtats anatomi och funktion utan att något invasivt ingrepp krävs. Förutom för patienter med klaustrofobi innebär undersökningen i princip inget obehag.
Nyare datortomografi (CT) av kranskärlen är säkrare, snabbare och billigare än kateterisering, men kan ibland sakna den exakta information om mängden plack i artärerna som kateteriseringen ger.
Slutligen kan en enkel lungröntgen ge värdefulla ledtrådar om patientens tillstånd. Undersökningen visar bröstkorgens strukturer relativt väl och kan indikera om besvären härstammar från lungorna, hjärtat eller revbenen.
Det finns många skäl till varför en läkare beställer hjärtester. Ett vanligt skäl är misstanke om att patienten nyligen drabbats av en hjärtinfarkt – flera olika tester kan då bekräfta eller utesluta diagnosen.
Ibland upplever patienter symtom som tyder på rytmrubbningar. Läkaren beställer då undersökningar för att fastställa om hjärtat verkligen slår oregelbundet och för att hitta orsaken.
Andra gånger kan en rad olika besvär tillsammans peka mot hjärtsjukdom, och läkaren vill då noggrant granska hjärtats utseende och funktion.
Stark ärftlighet för hjärtsjukdom eller tydliga riskfaktorer hos patienten är ytterligare vanliga skäl för att genomföra hjärtester.
Varje typ av test kräver olika mycket förberedelser och tar därför olika lång tid att genomföra.
Ett vilande EKG tar cirka tio minuter att koppla upp elektroderna, medan själva registreringen endast tar några sekunder.
En lungröntgen är också ganska enkel och tar högst tio till femton minuter.
För ett arbets-EKG räknar du med att vara ungefär en timme på mottagningen – men lugn, själva belastningsdelen varar oftast inte mer än tio minuter.
En vanlig ekokardiografi tar sammanlagt cirka fyrtio minuter; kombineras undersökningen med ett belastningstest eller andra tester kan tiden dock variera.
Själva kateteriseringen tar bara ungefär en halvtimme, men eftersom det är en invasiv åtgärd bör du räkna med att tillbringa en hel dag på sjukhuset med förberedelser och efterkontroller.
En CT-undersökning av hjärtat tar däremot bara några minuter, eftersom den är relativt enkel att genomföra.
Vissa invasiva ingrepp medför risker för allvarliga komplikationer, och risken får aldrig överstiga den möjliga nyttan. Dessutom utvecklas ständigt nya tekniker och metoder – det lönar sig därför att hålla sig informerad. Se till att du får den undersökning som ger din läkare mest användbar information, med så liten risk som möjligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online