1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Prematura ventrikelkontraktioner: vad de är och när de kräver behandling

Prematura ventrikelkontraktioner (PVC), även kallade extraslag, är extra hjärtslag som uppstår i hjärtats nedre kammare, ventriklarna. De är i de flesta fall ofarliga och förekommer hos många människor utan att orsaka några besvär. Ibland kan de dock vara ett tecken på ett underliggande tillstånd som behöver utredas och behandlas.

Symptom

De flesta prematura ventrikelkontraktioner ger inga symptom alls. När de märks beskrivs känslan ofta som att hjärtat hoppar över ett slag, eller som en fladdrande, ryckig eller oregelbunden puls. Vissa personer upplever istället ett snabbt eller kraftigt bultande i bröstet, särskilt i vila eller när de ligger ner.

Betydelse

Prematura ventrikelkontraktioner är mycket vanliga och de flesta människor får dem då och då under livet utan att det innebär någon fara. Om de däremot förekommer ofta kan det tyda på ett underliggande hjärtproblem som bör undersökas av läkare. Frekventa PVC kan också i längden leda till en bestående arytmi, det vill säga en varaktig störning i hjärtats rytm.

Riskfaktorer

Flera faktorer ökar risken för prematura ventrikelkontraktioner. Vanliga riskfaktorer inkluderar högt blodtryck, stress och ångest, trötthet samt användning av koffein, alkohol, tobak eller vissa läkemedel. Att minska dessa faktorer kan ofta minska frekvensen av extraslagen.

Underliggande tillstånd

Ibland beror prematura ventrikelkontraktioner på ett bakomliggande hälsoproblem. Hjärtsjukdom, skador på hjärtmuskeln eller infektioner i hjärtat kan utlösa extraslag. Även sjukdomar i sköldkörteln, exempelvis både över- och underfunktion, kan påverka hjärtrytmen och orsaka PVC.

Behandling

Behandling behövs inte alltid, men om extraslagen är frekventa eller orsakar besvär kan läkaren förskriva betablockerare eller antiarytmiska läkemedel för att stabilisera hjärtrytmen. Behandlingen riktar sig också mot eventuella underliggande orsaker, såsom högt blodtryck eller sköldkörtelrubbningar. Vid lindriga besvär räcker det ofta med livsstilsförändringar, som att minska koffeinet, hantera stress och få tillräcklig sömn.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online