Hjärtsvikt – symtom, orsaker, mediciner och behandling

Kongestiv hjärtsvikt uppstår när hjärtat inte längre kan pumpa tillräckligt med syrerikt blod ut i kroppen. Resultatet blir att blod ansamlas i lever, buk, underben och lungor. Detta är ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd som alltid kräver medicinsk behandling – men ofta även betydande livsstilsförändringar.

Orsaker

Kongestiv hjärtsvikt beror oftast på kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Flera andra tillstånd kan dock också ligga bakom, bland annat:

• Hypertoni (högt blodtryck)
• Defekta eller skadade hjärtklaffar
• Kardiomyopati (skadad hjärtmuskel)
• Medfödda hjärtfel
• Myokardit (inflammation i hjärtmuskeln)
• Arytmier (rubbningar i hjärtrytmen)

Dessutom kan andra sjukdomar, exempelvis diabetes eller njursjukdom, öka risken för att utveckla hjärtsvikt.

Symtom

De vanligaste symtomen på kongestiv hjärtsvikt är:

• Snabb eller oregelbunden hjärtrytm
• Trötthet och nedsatt ork
• Svullnad i anklar, ben eller buk
• Ihållande hosta eller pipig andning
• Andnöd, särskilt när du ligger ner eller vid fysisk ansträngning
• Ökad urinering, framför allt på natten
• Plötslig viktökning
• Illamående, buksmärtor och nedsatt aptit

Symtomen utvecklas ofta gradvis och kan i början misstolkas som tecken på något annat hälsoproblem. Kontakta därför alltid vården om du upplever flera av dessa besvär samtidigt.

Livsstilsförändringar

En god hjärtsviktbehandling bygger alltid på hälsosamma levnadsvanor. Läkare rekommenderar ofta att patienter med hjärtsvikt begränsar sitt saltintag till högst två gram per dag samt håller vätskeintaget under två liter per dag. Att sluta röka och undvika alkohol gör enorm skillnad för hjärthälsan. Regelbunden aerob träning, anpassad efter din förmåga, är ytterligare en viktig vana som stärker hjärtat och förbättrar livskvaliteten.

Mediciner

Den läkemedelsbaserade behandlingen av hjärtsvikt omfattar oftast flera preparat i kombination:

• ACE-hämmare – vidgar blodkärlen, sänker blodtrycket och förbättrar blodflödet, vilket minskar belastningen på hjärtat.
• ARB (angiotensin II-receptorblockerare) – förskrivs när patienten inte tål ACE-hämmare, oftast på grund av biverkningen ihållande hosta.
• Betablockare – sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket.
• Digoxin – stärker hjärtmuskelkontraktionen och saktar ner hjärtrytmen.
• Diuretika (vätskedrivande) – ökar urinproduktionen och motverkar att vätska ansamlas i kroppen.

Behandlingen skräddarsys alltid individuellt av din läkare utifrån dina symtom och ditt allmäntillstånd.

Kirurgiska behandlingar

För vissa patienter räcker inte enbart mediciner. Kirurgiska ingrepp kan då bli aktuella, exempelvis operation för att korrigera klaffavvikelser eller förträngda kransartärer, eller inoperering av en kateter respektive en biventrikulär pacemaker. Vissa patienter behöver en mekanisk hjärtpump eller en implanterbar defibrillator (ICD) – en apparat som ger hjärtat en elektrisk stöt för att återställa normal rytm om farliga rytmrubbningar uppstår. Vid svår hjärtsvikt kan i slutändan en hjärttransplantation vara enda återstående behandlingsmöjlighet.