Hjärtklappning kan kännas som att hjärtat springer igång, fladdrar, bultar eller till och med hoppar över slag. Enligt det amerikanska National Institutes of Health kan klappningarna uppstå både i vila och under fysisk ansträngning. Mayo Clinic anger att hjärtklappning i de flesta fall är ofarlig och ofta beror på motion eller stress. I sällsynta fall kan den dock vara ett tecken på ett allvarligare tillstånd, exempelvis en rytmrubbning (arytmi).
Det kan vara svårt att fastställa den exakta orsaken till hjärtklappning, men några vanliga utlösare är nikotin, koffein samt starka känslomässiga reaktioner som ångest och stress.
Vissa läkemedel kan också utlösa besvären, bland annat förkylnings- och hostmediciner samt vissa astmapräparater som innehåller stimulantia såsom pseudoefedrin.
Hormonella förändringar hos kvinnor som menstruerar, är gravida eller går igenom klimakteriet kan leda till hjärtklappning. Risken är dessutom större hos personer som har en hjärtdefekt eller som tidigare drabbats av en hjärtinfarkt.
Läkaren kontrollerar din puls och ditt blodtryck och lyssnar på hjärtat med ett stetoskop för att avgöra om hjärtslagen är för snabba eller oregelbundna. Som en del av undersökningen kan läkaren även leta efter tecken på andra tillstånd, exempelvis en förstorad sköldkörtel, som kan ligga bakom klappningarna.
Ett vanligt diagnostiskt verktyg är elektrokardiogram (EKG). Vid denna icke-invasiva undersökning placeras elektroder på bröstet. De elektriska impulser som registreras hjälper läkaren att upptäcka avvikelser i hjärtats funktion som kan orsaka klappningarna.
Ett ekokardiogram, alltså ett ultraljud av hjärtat, är en annan metod som ger tydliga bilder av hjärtats funktion och anatomi. Ultraljudsvågor sänds ut och deras ekon fångas upp av en givare som hålls utanför kroppen. En dator tolkar informationen och skapar rörliga bilder på en skärm.
Om undersökningen och proverna visar på en underliggande hjärtsjukdom, exempelvis arytmi, kommer behandlingen att fokusera på att åtgärda detta grundläggande problem.
Hjärtklappning i sig kräver oftast ingen specifik behandling, förutom att man undviker de livsstilsfaktorer som kan utlösa besvären.
Hjärtklappning är vanligare under perioder av hög stress eller ångest. Prova gärna stresshanteringsmetoder som meditation eller yoga.
Begränsa ditt intag av stimulantia som nikotin och koffein – de kan få hjärtat att slå snabbare och utlösa klappningar.
Kom dessutom ihåg att hålla koll på dina kolesterol- och blodtrycksvärden, eftersom god kardiovaskulär hälsa minskar risken för hjärtbesvär.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online