Kan man dö av ett förstorat hjärta?

Ett förstorat hjärta, även känt som kardiomegali, är inte en sjukdom i sig utan ett symtom på något annat – exempelvis hjärtsjukdom, rytmrubbningar eller tillfälliga tillstånd som belastar hjärtat, såsom graviditet. Ett förstorat hjärta går ofta att behandla framgångsrikt, men utan vård kan det leda till allvarliga och i värsta fall livshotande komplikationer.

Vanliga orsaker

Hjärtat kan bli förstorat när det tvingas arbeta hårdare än normalt under en längre tid. Vanliga bakomliggande orsaker är högt blodtryck, hjärtklaffsjukdom, medfödda hjärtfel, sköldkörtelrubbningar, blodbrist (anemi), hjärtrytmrubbningar, hjärtinfarkt samt kardiomyopati – en sjukdom i själva hjärtmuskeln.

Symtom att känna igen

Alla med ett förstorat hjärta märker inte av sitt tillstånd, men bland dem som får symtom är de vanligaste tecknen:

• Andnöd, särskilt vid fysisk ansträngning eller i vila
• Yrsel eller svimningskänslor
• Hosta, ibland värre när man ligger ner
• Hjärtrytmrubbningar eller oregelbunden puls
• Trötthet och svullnader i benen eller fotlederna

Komplikationer och dödsrisk

Ja, ett obehandlat förstorat hjärta kan faktiskt vara dödligt. Tillståndet ökar risken för farliga blodproppar, som i sin tur kan orsaka stroke eller hjärtinfarkt, samt risken för plötsligt hjärtstillestånd. Om vänsterkammaren blir kraftigt uttänjd och hjärtmuskeln försvagas kan hjärtat inte längre pumpa blod effektivt – vilket leder till hjärtsvikt. Därför är tidig upptäckt och behandling avgörande.

Hur ställs diagnosen?

En läkare kan upptäcka ett förstorat hjärta med flera olika undersökningar, bland annat röntgen av bröstet, datortomografi (CT), magnetkameraundersökning (MR), ekokardiografi (hjärtultraljud), EKG (elektrokardiogram) eller blodprov. Ofta kombineras flera metoder för att både fastställa diagnosen och hitta den bakomliggande orsaken.

Behandlingsmöjligheter

Behandling är nödvändig för att förebygga komplikationer och minska dödsrisken. Vilken behandling som väljs beror på orsaken till förstoringen:

• Läkemedel – exempelvis blodtryckssänkande mediciner, vattendrivande tabletter eller läkemedel som hjälper hjärtat att arbeta mer effektivt
• Medicinsk teknik – i vissa fall kan en implanterbar defibrillator (ICD) placeras i bröstet för att skydda mot farliga rytmrubbningar
• Kirurgi – hjärtoperation, exempelvis klaffreparation eller bypass, kan bli nödvändig i svårare fall
• Levnadsförändringar – regelbunden skonsam motion, hälsosam kost, rökstopp och god kontroll över blodtrycket stärker effekten av behandlingen

Sök vård om du upplever bestående andnöd, bröstsmärta, yrsel eller oregelbunden hjärtrytm. Ju tidigare ett förstorat hjärta upptäcks, desto bättre är prognosen.