Koronar ocklusion hänger nära samman med åderförkalkning (ateroskleros), som i vardagligt språk ofta benämns hjärtsjukdom. Åderförkalkning uppstår när kalciumavlagringar byggs upp i de kranskärl som försörjer hjärtat med blod. I takt med att avlagringarna växer blockeras blodflödet till hjärtats celler – särskilt i hjärtspetsen – och cellerna dör. När för många celler dö skadas hjärtat, vilket kan leda till hjärtinfarkt och i värsta fall hjärtstillestånd.
När en kransartär är helt tilltäppt talar man om en total koronar ocklusion. Består blockeringen i mer än tre månader klassificeras den som kronisk koronar ocklusion.
Eftersom åderförkalkning utvecklas långsamt ger sjukdomen ofta inga kliniska symtom eller tecken i ett tidigt skede. Ibland kan kalciumavlagringar lossna och färdas till andra delar av kroppen, till exempel hjärnan, och där orsaka stroke. Ofta märker patienten ingenting förrän kärlen är helt blockerade och en hjärtinfarkt inträffar. Drabbar åderförkalkningen hjärtats kranskärl kan patienten uppleva bröstsmärtor (angina). Vid åderförkalkning i hjärnans kärl är domningar och yrsel vanliga symtom.
Flera andra tillstånd ökar risken att utveckla åderförkalkning. Högt kolesterol, högt blodtryck (hypertoni) och övervikt är några av de vanligaste faktorerna som kan leda till hjärtsjukdom. Dessutom kan diabetes förvärra symtombilden vid hjärtsjukdom som sekundärt tillstånd.
Den långsamma utvecklingen av koronara ocklusioner kan påbörjas redan i barndomen. Forskare menar att den utlösande faktorn är kopplad till skador på kärlens innersta lager, endotelet. Skador på artärväggarna orsakas av högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes samt nikotin från cigaretter.
Det finns flera läkemedel som lindrar symtomen vid koronar ocklusion, och vissa kan till och med vända sjukdomsförloppet. Det viktigaste läkemedlet för att minska plackbildningen på artärväggarna är kolesterolsänkande preparat, så kallade statiner (exempelvis atorvastatin, Lipitor), som sänker LDL-kolesterolet. Att sänka LDL-kolesterolen och samtidigt höja HDL-kolesterolen minskar åderförkalkningen avsevärt. Andra läkemedel, exempelvis antikoagulantia (blodförtunnande), hjälper till att förebygga blodproppar och därmed minska risken för stroke eller hjärtinfarkt.
I vissa fall krävs kirurgiska ingrepp för att avlägsna placket. Vid ballongvidgning (angioplastik) används en ballong som pressar placket mot kärlväggarna och öppnar artären. Därefter placeras ofta ett metallnät, en så kallad stent, som håller kärl permanent öppet och förhindrar ny ansamling. En annan metod är endarterektomi, ett kirurgiskt ingrepp där avlagringarna tas bort helt från artärväggarna. Operationen utförs oftast på kärl runt halsen, till exempel halspulsådern.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online