Ablationsbehandlingar i hjärtats förmak används för att behandla patienter som lider av olika typer av hjärtrytmrubbningar. De flesta patienter som genomgår en förmaksablation blir helt botade från sitt tillstånd. Vid de flesta ablationsingrepp förs en kateter genom blodkärlen in till hjärtat för att förstöra skadad hjärtvävnad. Förmaksablation kan användas för att behandla tillstånd som förmaksflimmer, förmaksfladder och supraventrikulär takykardi, inklusive AV-nodal reentrytakykardi och Wolff-Parkinson-White-syndrom, enligt Mayo Clinic.
Förmaksablation har många fördelar. För det första är alla ingrepp minimalinvasiva, vilket innebär att patienten upplever mindre smärta och återhämtar sig betydligt snabbare än efter en öppen hjärtkirurgi. De flesta patienter lämnar sjukhuset redan inom ett till två dagar efter ingreppet och kan återuppta sina normala dagliga aktiviteter inom ungefär en vecka.
För det andra är risken för komplikationer eller infektioner liten efter genomfört ingrepp. För det tredje ger behandlingen oftast ett permanent resultat som återställer en normal hjärtrytm, vilket innebär att patienten sällan behöver ytterligare medicinering eller kirurgi, enligt Mayo Clinic.
Det finns fyra huvudtyper av förmaksablation, och vilken metod som passar bäst för ett specifikt tillstånd avgörs av den behandlande läkaren.
Pulmonalvenisolering, ofta förkortat PVI eller PVA, har hög framgångsgrad hos patienter som behandlas för hjärtrytmrubbningar. Vid detta ingrepp isoleras och elektrifieras specifika områden i hjärtat. När de områden som utlöser förmaksflimmret har behandlats är arytmien oftast botad.
Enligt Mayo Clinic är en ytterligare fördel med denna metod att patienter som tidigare inte svarat på hjärtmediciner ofta får bättre effekt av läkemedelsbehandlingen efter ingreppet.
En annan metod, AV-nodablation, är effektiv för att behandla patienter med förmaksflimmer. Denna metod rekommenderas endast för personer vars tillstånd inte svarar bra på mediciner. Vid ingreppet förs en kateter upp via ljumsken till hjärtats AV-nod – en nervknuta som skickar elektriska impulser mellan hjärtats övre och nedre kamrar. AV-noden förstörs, och en pacemaker placeras in i bröstkorgen för att ta över dess funktion.
Enligt en studie från University of Michigans elektrofysiologiska avdelning om behandling av förmaksflimmer är läkningstiden kort, men pacemakern måste kontrolleras och testas regelbundet för att säkerställa att enheten fungerar korrekt.
Studien visar att ingreppet är 99 procent effektivt, med endast cirka 2 procents risk för komplikationer under eller efter proceduren. En annan fördel är att ingreppet i praktiken stoppar symtomen på förmaksflimmer, vilket är viktigt eftersom ett snabbt och oregelbundet hjärtslag försvagar hjärtmuskeln över tid. Dessutom minskar behovet av vissa mediciner.
Bland nackdelarna märks att patienten blir beroende av en pacemaker under resten av livet. AV-nodablation botar inte heller förmaksflimmret helt, och blodförtunnande mediciner kommer sannolikt fortfarande att behövas för att förebygga stroke. Kom också ihåg att ablationen visserligen höjer patientens energinivåer, men att hjärtsjukdomen kvarstår – därför är det viktigt att känna sina gränser och lyssna på kroppens signaler.
Ventrikulär takykardi är en hjärtritmstörning som vanligtvis behandlas med mediciner. När medicinering inte ger tillräcklig effekt rekommenderas dock en ablation. Vid detta ingrepp riktas radiofrekvensenergi mot de drabbade områdena i hjärtat för att försöka reparera tillståndet.
Även om ablationen hjälper till viss del behöver patienterna oftast fortsätta med mediciner eller använda en implanterbar cardioverter-defibrillator (ICD), enligt Mayo Clinic.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online