När hjärtat pumpar blod strömmar det från förmaken till kamrarna. Mellan dessa två delar av hjärtat sitter klaffar som ser till att blodet rör sig åt rätt håll. Trikuspidalklaffen ligger mellan höger förmak och höger kammare, medan mitralisklaffen finns mellan vänster förmak och vänster kammare. Pulmonalisklappen skiljer höger kammare från lungartären, som är huvudvägen för det syrefattiga blodet till lungorna.
När någon av dessa klaffar försvagas pumpas blodet inte längre korrekt genom hjärtat. Detta leder till sämre blodcirkulation i kroppens vävnader och kan i sin tur orsaka en rad olika hälsoproblem.
Det finns två huvudsakliga typer av sjukdom som drabbar hjärtklaffarna:
Vid regurgitation stänger sig klaffarna inte ordentligt. Detta orsakar läckage och tryck från hjärtat, vilket pressar blodet bakåt in i förmaken istället för framåt i kroppen.
Stenos är ett tillstånd där klaffarna stelnar eller förhärdas, vilket gör det svårt för blodet att passera. De förhärdade klaffarna tvingar hjärtat att arbeta hårdare för att kompensera för det minskade blodflödet, vilket med tiden kan leda till allvarlig hjärtsjukdom.
Symtomen på hjärtklaffsjukdom liknar ofta dem vid andra former av hjärtsjukdom. Vanliga tecken inkluderar:
För patienter med defekt i trikuspidalklaffen kan det nedsatta blodflödet även påverka levern. Detta kan ge upphov till smärta i buken till följd av leverskada.
Hjärtklaffbesvär beror oftast på en befintlig infektion eller annan sjukdom. Tidigare var reumatisk feber och syfilis vanliga orsaker till nedbrytning av hjärtklaffarna, men eftersom dessa sjukdomar i stort sett är utrotade i västvärlden är sådana fall idag sällsynta där.
Andra vanliga orsaker är:
Utredningen börjar vanligen med ett besök hos läkaren, som använder ett stetoskop för att lyssna på hjärtats slag. Ett blåsljud kan då upptäckas – ett ljud som ofta är det första tecknet på möjliga hjärtklaffproblem.
För en mer exakt analys av hjärtmuskeln beställs vanligen ett elektrokardiogram (EKG). Testet är helt smärtfritt och ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet och rytm. Röntgenundersökningar av bröstkorgen används dessutom för att läkaren ska kunna bedöma om hjärtat är förstorat, vilket kan vara ett tecken på underliggande hjärtsjukdom.
Vissa klafftillstånd går inte att bota och kräver istället noggrann och livslång övervakning av hjärtats funktion. För andra patienter finns läkemedelsbehandling som ett alternativ. Betablockerare och kalciumkanalblockerare används för att reglera hjärtfrekvensen, vilket hjälper till att lindra symtomen vid hjärtklaffbesvär.
I svårare fall kan kirurgi bli nödvändig för att reparera eller byta ut den skadade klaffen. Tack vare moderna operationsmetoder har prognosen för dessa patienter förbättrats betydligt.
Kontakta läkare om du upplever återkommande andnöd, bröstsmärtor, palpitationer eller yrsel utan uppenbar orsak. Tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling och minskar risken för allvarliga komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online