Uttrycket "den som inte vet är lycklig" stämmer tragiskt illa när det gäller våra kostval. Livsmedelspyramiden från den amerikanska jordbruksmyndigheten (USDA) rekommenderar en kost rik på kolhydrater och fattig på kött – en modell som många kardiologer ställer sig bakom. Men någon glömde att berätta detta för inuiterna på Grönland, vars kost nästan uteslutande består av kött, liksom för urfolk världen över som håller sig förvånansvärt friska på en kost som bokstavligen vänder livsmedelspyramiden upp och ner.
Vår föda består av fett, kolhydrater och protein. Låt oss därför göra en ärlig genomgång av varje näringsämne för att se vad som är bra respektive dåligt ur hjärtats perspektiv.
Det medicinska etablissemanget menar att en kost rik på fett och kolesterol orsakar hjärtsjukdom. Det fett som kroppen omvandlar till kolesterol används emellertid till att reparera kärlskador som orsakas av inflammation. En studie från 2004, presenterad av American Society for Clinical Nutrition, visade att kvinnor efter menopaus som åt fettsnalt kunde bromsa utvecklingen av kransäderförkalkning genom att istället öka sitt intag av mättat fett.
Den negativa bild som ofta målas upp av rött kött bortser från slättindianerna i Nordamerika, som levde friska liv på en diet av buffelkött. Indianer som idag lever ett västerländskt liv i reservat och äter mer spannmål än kött har däremot en hög förekomst av fetma och olika hjärtsjukdomar. Eftersom rött kött innehåller vitaminerna A, D och B, mineraler samt viktiga ämnen för blodcirkulationen som karnitin, taurin och CoQ10, kan man med rätta säga att det är hjärtats bästa vän.
Spannmålen längst ner i livsmedelspyramiden innehåller höga halter av inflammationsdrivande omega-6-fettsyror. Vid matsmältningen omvandlas dessa kolhydrater till glukos, ett enkelt socker som stimulerar en överproduktion av insulin. Insulinöverskottet gör att ämnesomsättningen börjar lagra fett i stället för att förbränna det, samtidigt som ett enzym aktiveras som utlöser inflammation. Resultatet blir förtjockat och lätt koagulerande blod samt åderhärdning.
Får vi inte i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler lider hjärtat – och fibrer binder till sig just dessa näringsämnen och för dem ut ur kroppen. Fibrer utgör dessutom en viktig födokälla för toxinproducerande bakterier och jästsvampar som kan försvaga hjärtat.
Tidskriften Nutrition Reviews rapporterade i juni 1981 att redan ett litet proteinunderskott i kroppen sänker T-cellernas funktion med 30–35 procent. Eftersom cellväggar, interferoner och antikroppar alla består av protein klarar sig inte vårt immunförsvar utan det. Ett försvagat immunsystem utsätter hjärtat för angrepp från bakterier och virus som kan orsaka kardiomyopati och andra hjärtsjukdomar.
Bilden av vad som utgör en hjärtvänlig kost är alltså mer komplex än den traditionella livsmedelspyramiden antyder. Mättat fett, rött kött och protein kan ha skyddande egenskaper, medan stora mängder kolhydrater och fibrer inte alltid är lika gynnsamma som vi tidigare trott. Innan du gör större förändringar i dina matvanor är det klokt att rådfråga legitimerad vårdpersonal eller dietist.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online