Coleus forskohlii är en skuggälskande flerårig ört i myntfamiljen som frodas under subtropiska förhållanden i Indien, Nepal och Thailand. Växten odlas som prydnadsväxt tack vare sina gröna blad med violetta centra och sina höga stjälkar med lavendelfärgade blommor, men den är också högt uppskattad för sina medicinska egenskaper.
De fibrösa rötterna är rika på det verksamma ämnet forskolin. Rötterna har länge använts inom ayurvedisk medicin för att behandla sömnlöshet, krampanfall samt hjärt- kärl- och lungsjukdomar. Forskningen kring forskolins ytterligare hälsofördelar pågår fortfarande.
År 1987 studerade Hoechst Research i Sydafrika hur effektiv en ögondropplösning med en procents forskolin var för att sänka ögontrycket hos tio personer. Forskarna drog slutsatsen att forskolinögon droppar minskade ögontrycket signifikant mer än placebo hos friska personer. Högt ögontryck är en av riskfaktorerna för grön starr (glaukom), en sjukdom som kan orsaka irreversibel blindhet.
År 2005 genomförde Institutionen för hälsa, idrott och trävningsvetenskap vid University of Kansas en tolv veckor lång studie där forskolins effekter testades på 30 män. Samtliga deltagare hade ett BMI på 26 eller högre, vilket klassificeras som övervikt eller fetma. Hälften av männen fick placebo, medan den andra hälften fick 250 mg forskolinextrakt via munnen två gånger per dag.
Vid studiens slut hade männen som fått forskolin fått både ökad muskelmassa och ökad bentäthet, liksom förhöjda nivåer av testosteron i blodet. Forskarna drog slutsatsen att forskolin har potential vid behandling av fetma.
År 2006 testade forskare vid Hospital del Instituto Mexicano del Seguro Social forskolins effekter hos 40 personer som led av astma. Deltagarna lottades slumpmässigt till antingen orala doser om 10 mg forskolin eller två inhalationer av natriumkromoglikat tre gånger dagligen. Under studiens sex månader drabbades endast 40 procent av dem som tog forskolin av astmaanfall, jämfört med 85 procent av dem som använde inhalatorer.
Tekniska universitetet i München (Technische Universität München) jämförde forskolins effekter på tolv patienter med kronisk hjärtsvikt med effekterna av kärlvidgaren natriumnitroprussid och den cirkulationsstimulerande substansen dobutamin. Forskolin sänkte både det systoliska och diastoliska blodtrycket samtidigt som hjärtats slagvolym förbättrades med hela 70 procent. Effekterna av de två andra läkemedlen var betydligt mindre påtagliga.
Dana-Farber Cancer Institute upptäckte att forskolin, när det applicerades på huden hos möss med blond eller röd päls i tre veckors tid, orsakade pigmentering, medan exponering för ultraviolett ljus motsvarande det i solarien inte gjorde detsamma. Man fann även att de forskolinbehandlade mössen – som avlats fram för att vara särskilt känsliga för hudskador och tumörbildning orsakad av UV-ljus – skyddades av sin pigmentering.
Forskolin stimulerade hudens naturliga pigmentproduktion, vilket tyder på att den, till skillnad från vanligt solskydd, inte skulle behöva appliceras om lika ofta.
Kom ihåg att alltid konsultera läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal innan du börjar ta kosttillskott som innehåller forskolin, särskilt om du redan tar läkemedel eller har någon underliggande hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online