Ditt hjärta arbetar hårt för att försörja kroppen med blod, syre och näring som behövs för att allt ska fungera normalt. Ett friskt hjärta slår cirka 60 till 100 gånger per minut. Hjärtslagen styrs av elektriska signaler från hjärtats naturliga pacemaker, den så kallade SA-noden. Hur ofta SA-noden skickar signaler anpassas efter din aktivitetsnivå – i vila blir signalerna långsammare, medan de accelererar när du är aktiv. Normalt finns en ständig övervakningsprocess som styr hur ofta hjärtat slår. Ibland kan dock detta system störas och hjärtslagen bli oregelbundna. En form av oregelbunden hjärtrytm kallas hjärtklappning. Att förstå orsakerna till hjärtklappning och vilka behandlingar som finns hjälper dig att hantera ditt tillstånd.
Det finns olika typer av hjärtklappning. I grunden handlar det om känslor av oregelbundna och/eller kraftfulla hjärtslag. Patienter beskriver ofta att de känner snabba, fladdrande eller bultande hjärtslag. Klappningen kan uppstå utan att någon hjärtsjukdom föreligger, och orsaken kan då förbli okänd. I andra fall beror hjärtklappningen på onormala hjärtrytmer, så kallade arytmier. Det finns tre huvudtyper av arytmier:
Hjärtklappning kan utlösas av stress, motion, läkemedel eller ibland ett underliggande sjukdomstillstånd.
I de flesta fallen krävs ingen medicinsk behandling för att kontrollera hjärtklappningen. Din läkare kan råda dig att identifiera vad som utlöser besvären och sedan vidta åtgärder för att hantera situationen. Att minska fysisk och emotionell stress kan bidra till att minska eller eliminera klappningen. Om du röker bör du överväga att sluta. Även att dra ner på alkohol och koffein hjälper dig att få bukt med besvären.
Om du har kranskärlssjukdom eller annan hjärtsjukdom behöver du och din läkare samarbeta för att hantera dina symtom. Hälsosam kost, viktnedgång och regelbunden motion bör ingå i din behandlingsplan. Det är också viktigt att medicinskt behandla feber, onormala halter av sköldkörtelhormon samt låga syrenivåer i blodet, eftersom dessa alla kan utlösa oregelbundna hjärtrytmer. Vissa host- och förkylningsmediciner som innehåller pseudoefedrin samt vissa astmainhalatorer med stimulerande ämnen kan också vara utlösande faktorer som du bör diskutera med din vårdgivare.
Det finns läkemedel som är särskilt utvecklade för att påverka hjärtfrekvensen. Kalciumantagonister och betablockerare verkar genom att sänka hjärtats slagfrekvens och är effektiva vid takykardi. Det finns även antiarytmiska läkemedel, exempelvis kinidin, prokainamid (Pronestyl) och amiodaron (Cordarone), som hjälper till att korrigera rytmstörningar. Långsamma hjärtslag, bradykardi, kan bero på hypotyreos (lågfungerande sköldkörtel), vilket måste åtgärdas. Om så inte är fallet kan du behöva en pacemaker.
Har du en allvarlig rytmrubbning som kan vara livshotande kan läkaren rekommendera att en defibrillator eller pacemaker opereras in. Dessa apparater känner av när en oregelbunden hjärtrytm uppstår och kan leverera en artificiell stöt eller elektrisk impuls till hjärtat för att återställa normal rytm.
Hos vissa patienter beror hjärtklappningen på skador på hjärtat eller dess klaffar. I sådana fall kan du behöva överväga klaffkirurgi eller andra ingrepp för att korrigera strukturella fel.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online