1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Förmaksflimmer kontra supraventrikulär takykardi: vad du behöver veta

Förmaksflimmer och supraventrikulär takykardi – två olika rytmrubbningar

Förmaksflimmer (AFib) och supraventrikulär takykardi (SVT) är två av de vanligaste formerna av hjärtrytmrubbningar. Båda kan ge liknande besvär – ett snabbt eller oregelbundet hjärtslag, andnöd och bröstsmärta – men de är två skilda medicinska tillstånd med olika orsaker och behandlingsstrategier.

Vad är förmaksflimmer?

Förmaksflimmer innebär att hjärtats övre kamrar, förmaken, slår oregelbundet och ofta snabbare än normalt. Rytmstörningen kan göra att hjärtat slår för fort (takykardi) eller i vissa fall för långsamt (bradykardi). Tillståndet är vanligt hos äldre och hänger ofta samman med andra sjukdomar, exempelvis högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, diabetes och övervikt.

Vad är supraventrikulär takykardi?

Supraventrikulär takykardi är en samlande benämning på flera typer av onormalt snabba hjärtrytmer som utgår från området ovanför hjärtats kammare, oftast förmaken eller AV-noden. Anfallen kommer ofta plötsligt och kan lika plötsligt försvinna. SVT kan förekomma även hos personer med annars friska hjärtan, men det kan också kopplas till andra hjärttillstånd, som Wolff-Parkinson-White-syndromet.

Jämförelse på ett ögonkast

EgenskapFörmaksflimmerSupraventrikulär takykardi
LokalisationHjärtats övre kamrar (förmaken)Hjärtats övre kamrar (förmaken)
PulsOfta förhöjd (takykardi), men kan även vara låg (bradykardi)Snabb (takykardi)
SymtomSnabbt eller oregelbundet hjärtslag, andnöd, bröstsmärta, yrsel och svimningskänslaSnabbt eller oregelbundet hjärtslag, andnöd, bröstsmärta, yrsel och svimningskänsla
Tillstånd som ofta förekommer samtidigtHögt blodtryck, hjärtsjukdom, diabetes, överviktWolff-Parkinson-White-syndromet
BehandlingLäkemedel, ingrepp, livsstilsförändringarLäkemedel, ingrepp, livsstilsförändringar

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du upplever symtom som kan tyda på förmaksflimmer eller SVT, särskilt om besvären kommer plötsligt, inte går över eller åtföljs av bröstsmärta, svår andnöd eller yrsel. Sök akut vård vid kraftiga bröstsmärtor, medvetslöshet eller andningsbesvär. Det är extra viktigt att bli undersökt om du redan har en hjärtsjukdom eller tar läkemedel som påverkar hjärtrytmen.

Behandling

Behandlingen anpassas efter hur allvarliga besvären är och vilka underliggande sjukdomar som finns. Vanliga insatser är:

  • Läkemedel – exempelvis betablockerare, kalciumantagonister eller blodförtunnande läkemedel som minskar risken för blodpropp vid förmaksflimmer.
  • Ingrepp – elkonvertering för att återställa normal rytm, eller kateterablation som i många fall kan bota återkommande SVT.
  • Livsstil – regelbunden fysisk aktivitet, god kost, begränsad alkoholkonsumtion, rökstopp samt god kontroll av blodtryck och diabetes.

Prognos

Utsikterna för personer med både förmaksflimmer och SVT är i allmänhet goda, särskilt när tillståndet upptäcks i tid och behandlas korrekt. Genom att följa din läkares råd, ta ordinerade läkemedel och gå på regelbundna kontroller kan du minska risken för allvarliga komplikationer, såsom stroke eller hjärtsvikt, och leva ett aktivt liv.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online