Hjärtångest eller förmaksflimmer? Så skiljer du dem åt

Hjärtångest, även kallad hjärtoro eller ångestsrelaterade rytmrubbningar, syftar på en upplevd snabb, oregelbunden eller utebliven hjärtslag som orsakas av intensiv ångest eller stress. Symtomen kan likna dem vid förmaksflimmer (AFib), en onormal hjärtrytm som ger en oregelbunden och ofta snabb puls.

Så här skiljer du mellan hjärtångest och förmaksflimmer

1. Symtom

Hjärtångest åtföljs ofta av andra ångestsymtom som andnöd, tryck över bröstet, svettningar, yrsel och en känsla av panik eller annalkande fara. Förmaksflimmer kan också ge liknande besvär, men kan även leda till allvarligare symtom som svimning, trötthet och förvirring.

2. Varaktighet

Symtomen vid hjärtångest varar vanligtvis kort tid, ofta några minuter eller timmar, och kan lindras genom att lugna ner sig eller använda avslappningsövningar. Episoder av förmaksflimmer kan däremot vara återkommande eller bestående och pågå i flera timmar eller till och med dagar.

3. Utlösare

Hjärtångest utlöses typiskt av stressiga situationer eller känslomässig belastning. Förmaksflimmer kan däremot orsakas av olika bakomliggande tillstånd, exempelvis högt blodtryck, hjärtsjukdom, sköldkörtelproblem och sömnapné.

4. Ålder

Hjärtångest är vanligare hos yngre personer, särskilt de som har en historik av ångeststörningar. Förmaksflimmer drabbar oftast äldre vuxna, framför allt de som redan har hjärt- och kärlsjukdomar.

5. Diagnos

Hjärtångest diagnostiseras ofta utifrån personens symtom och en fysisk undersökning. En läkare kan rekommendera tester som elektrokardiogram (EKG) för att bedöma hjärtats elektriska aktivitet och utesluta underliggande rytmrubbningar. Vid misstanke om förmaksflimmer kan läkaren använda andra diagnostiska metoder, som långtids-EKG, Holtermonitor, händelseregistrerare eller ekokardiografi.

6. Behandling

Hjärtångest hanteras vanligtvis med avslappningstekniker, strategier för stresshantering samt i vissa fall samtalsterapi eller läkemedel mot ångest. Behandlingen av förmaksflimmer beror på tillståndets svårighetsgrad och orsak, och kan innefatta läkemedel, livsstilsförändringar eller medicinska ingrepp som ablation.

När ska du söka vård?

Kom ihåg att om du upplever ihållande eller kraftiga symtom som liknar hjärtångest eller förmaksflimmer är det viktigt att kontakta en vårdpersonal. Endast en professionell undersökning kan ge en säker diagnos och rätt behandling.