Hjärtkedjans fyra länkar – så räddar du liv vid hjärtstopp

Vad är hjärtkedjan?

Hjärtkedjan (Chain of Survival) beskriver de åtgärder som tillsammans ger en person i hjärtstopp den bästa möjliga chansen att överleva. Varje länk i kedjan är avgörande – bryts en länk minskar överlevnadschansen kraftigt. Kedjan består av fyra huvuddelar:

1. Tidig igenkänning av hjärtstopp och larm till räddningstjänsten (ring 112)
2. Tidig hjärt-lungräddning (HLR)
3. Tidig defibrillering med hjärtstartare
4. Avancerad medicinsk vård och omhändertagande efter återupplivning

1. Tidig igenkänning och larm

När en person plötsligt kollapsar är det viktigt att snabbt förstå att hen kan vara i hjärtstopp. Tecken på hjärtstopp är:

• Personen är medvetslös och reagerar inte när du tilltalar eller skakar hen
• Personen andas inte, eller endast med snarkande eller gapande andetag
• Ingen puls kan kännas

Misstänker du att någon har fått ett hjärtstopp ska du omedelbart ringa 112. Larmoperatören skickar ambulans och kan ge dig vägledning i telefonen. Börja därefter hjärt-lungräddning medan du väntar på hjälpen.

2. Tidig hjärt-lungräddning (HLR)

Du behöver inte vara utbildad för att påbörja HLR – larmoperatören vid SOS Alarm guidar dig steg för steg genom hela processen. HLR innebär att du utför bröstkompressioner, gärna kombinerade med inblåsningar, tills personens hjärta börjar slå igen eller till dess att sjukvårdspersonal tar över. Kompressionerna ska göras mitt på bröstet, cirka 5–6 centimeter djupa, i en takt av 100–120 kompressioner per minut.

3. Tidig defibrillering

Defibrillering är en medicinsk åtgärd där en hjärtstartare levererar en kontrollerad elektrisk stöt till hjärtat. Stöten kan få hjärtat att återuppta sin normala rytm. Automatiska externa defibrillatorer (AED), på svenska ofta kallade hjärtstartare, finns numera på många allmänna platser som köpcentrum, kontor, flygplatser och idrottsanläggningar. Hittar du en hjärtstartare i närheten – använd den så snart som möjligt. Apparaten analyserar själv hjärtrytmen och talar om exakt vad du ska göra.

4. Avancerad medicinsk vård och eftervård

När personens hjärtrytm har återupprättats krävs fortsatt avancerad vård. Det kan handla om syrgasbehandling, intubation, intravenösa vätskor och läkemedelsbehandling. Även vården efter den akuta fasen – så kallad postresuscitativ vård – är avgörande för personens möjligheter att återhämta sig och undvika bestående skador, exempelvis på hjärnan.

Hjärtkedjan är ett lagarbete

Överlevnaden vid hjärtstopp bygger på samverkan mellan allmänheten, larmcentralen och sjukvården. Varje medborgare kan bidra genom att lära sig HLR och våga använda en hjärtstartare. Ser du någon som drabbas av hjärtstopp – tveka inte att agera. Din insats kan bli skillnaden mellan liv och död.