Kongestiv hjärtsvikt (CHF) är ett allvarligt tillstånd där hjärtat förlorar sin förmåga att pumpa tillräckligt med blod för att täcka kroppens behov av syre och näring. Tillståndet kan utvecklas gradvis eller uppstå plötsligt, och bakom det ligger ofta en kombination av flera olika faktorer. Nedan går vi igenom de tio vanligaste orsakerna till hjärtsvikt.
Kranskärlssjukdom uppstår när de artärer som försörjer hjärtat med blod (kranskärlen) förträngas eller blockeras, oftast av åderförkalkning. Detta minskar blodflödet till hjärtmuskeln, vilket med tiden kan skada muskelvävnaden och leda till hjärtsvikt.
Högt blodtryck tvingar hjärtat att arbeta hårdare än normalt för att kunna pumpa ut blod i kroppen. Långvarig överbelastning gör att hjärtmuskeln antingen stelnar eller försvagas, vilket så småningom kan resultera i hjärtsvikt.
Skador på hjärtklaffarna, exempelvis klaffstenos (förträngning) eller klaffinsufficiens (läckage), stör det normala blodflödet genom hjärtat. Detta ökar belastningen på hjärtat och kan i förlängningen ge upphov till hjärtsvikt.
Kardiomyopati är ett samlingsnamn för sjukdomar i själva hjärtmuskeln som kan orsaka hjärtsvikt. Vanliga former är dilaterad kardiomyopati (utvidgad), hypertrofisk kardiomyopati (förtjockad) och restriktiv kardiomyopati.
Diabetes kan skada blodkärlen och nerverna som försörjer hjärtat, vilket ökar risken för både kranskärlssjukdom och hjärtsvikt. Högt blodsocker under lång tid bidrar dessutom till åderförkalkning.
Övervikt och fetma belastar hjärtat extra, eftersom det måste arbeta hårdare för att försörja kroppen med blod. Fetma ökar även risken för högt blodtryck, diabetes och sömnapné – alla kända riskfaktorer för hjärtsvikt.
Rökning skadar både hjärtat och blodkärlen. Ämnena i tobaksrök får kärlen att dra ihop sig, höjer blodtrycket och försämrar syretransporten, vilket väsentligt ökar risken för hjärtsvikt.
Tung alkoholkonsumtion över längre tid kan direkt skada hjärtmuskelcellerna och leda till alkoholrelaterad kardiomyopati, som i sin tur kan utvecklas till hjärtsvikt.
Sköldkörtelhormoner reglerar hjärtfrekvensen och blodtrycket. Både överfunktion (hypertyreos) och underfunktion (hypotyreos) kan påverka hjärtats funktion och bidra till utvecklingen av hjärtsvikt.
Vissa läkemedel, exempelvis cytostatika som används vid kemoterapi mot cancer, kan orsaka skador på hjärtat och därmed öka risken för hjärtsvikt.
Det är viktigt att komma ihåg att hjärtsvikt oftast orsakas av en kombination av flera faktorer, och den exakta orsaken kan variera från patient till patient. En grundlig medicinsk utredning behövs därför för att identifiera de bakomliggande orsakerna och kunna sätta in rätt behandling. Tidig diagnos och god kontroll av riskfaktorer – som blodtryck, blodsocker och livsstil – kan kraftigt minska risken att utveckla hjärtsvikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online