Näsblod – ett vanligt men sällan farligt besvär
Näsblod (epistaxis) är ett mycket vanligt besvär och ger i de flesta fall ingen anledning till oro. Blödningar från främre delen av näsan slutar oftast av sig själva eller med enkla egenvårdsåtgärder. Om näsblodet däremot är ihållande, eller om blodet kommer från djupare delar av näsan, bör du söka vård.
Första hjälpen vid ihållande näsblod
- Kläm ihop den mjuka delen av näsan strax under näsryggen i ungefär 10 minuter. Detta hjälper oftast till att stoppa blödningen.
- Luta dig framåt och håll huvudet något ovanför hjärtats nivå. Spotta ut överflödigt blod i stället för att svälja det – men blås inte näsan.
- Efter tio minuter släpper du greppet och kontrollerar om blödningen har upphört. Har den gjort det ska du undvika att peta eller blåsa näsan under de närmaste timmarna.
- Har blödningen inte upphört efter tio minuter upprepar du steg 1 och 2 i ytterligare tio minuter.
När bör du söka vård?
Kontakta vården om blödningen fortfarande är kraftig eller ihållande trots första hjälpen. Detta gäller i synnerhet om du har en bakomliggande sjukdom, till exempel högt blodtryck, eller om du använder blodförtunnande läkemedel, såsom warfarin, nya oralantikoagulantia (NOAK) eller trombocythämmare som acetylsalicylsyra.
Vilken behandling kan ordineras?
Vid svåra eller återkommande näsblod finns flera olika behandlingsalternativ som läkaren kan överväga:
- Tranexamsyra – ett läkemedel som hjälper blodet att levra sig och som kan ges som tablett eller nässpray.
- Kauterisering – ett enkelt ingrepp där det blödande kärlet bränns igen med silvernitrat eller elektrisk ström.
- Nästamponad – en speciell tampong eller ett gelfyllt material som läggs i näsan för att trycka stopp på blödningen.
- Anpassning av läkemedel – om du tar proppförebyggande mediciner kan läkaren bedöma om dosen behöver justeras tillfälligt. Gör aldrig detta på egen hand utan att först rådfråga läkare.
Rådgör vid återkommande näsblod
Får du näsblod ofta bör du alltid söka medicinsk rådgivning för att ta reda på eventuell bakomliggande orsak, exempelvis torr nässlemhinna, näspolyper, högt blodtryck eller biverkningar av dina läkemedel. En tidig utredning minskar risken för nya, kraftiga blödningar.
