1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Diagnostik av förmaksflimmer: Testmetoder och kliniskt tillvägagångssätt

Förmaksflimmer (AFib) är den mest vanliga uthålliga arytmin. Diagnos kräver dokumentation av AFib på EKG — klinisk misstanke ensam är otillräcklig.

Diagnostiska modaliteter

1. Standard 12-avd EKG

  • Guldstandard för bekräftelse.
  • Befint: Oregelbundet oregelbundna R-R-intervall, inga distinkta P-vågor, fibrillerande (f) vågor (bäst i V1), variabel ventrikelfrekvens.
  • Begränsning: Ögonblicksbild — missar paroxysmalt AFib.

2. Ambulant övervakning

EnhetVaraktighetIndikationAvkastning
Holter-monitor24–48h (upp till 7–14 dagar)Dagliga symtom; börda kvantifieringHög om frekvent
Händelseregistrerare (loop)2–4 veckorSällsynta symtom (veckovis)Patientaktiverad eller auto-triggar
Patch-monitor (Zio®)Upp till 14 dagarBekväm, vattentät, trådlösHög compliance
Implanterbar hjärtmonitor (ICM)2–3 årKryptogen stroke, sällsynta symtomHögst långsiktiga avkastning
Konsument wearables (Apple Watch, Kardia)KontinuerligScreening; enkel-avd EKGFDA-godkänt för AFib-detektion; bekräfta med kliniskt EKG

3. Ekokardiografi

  • TTE: LA-storlek, LV-funktion, klaffsjukdom, väggbevegelse, tromb (begränsad känslighet).
  • TEE: Guldstandard för LA-appendage tromb; vägleder kardioversion/ablation.

4. Laboratorieutredning

  • TSH, elektrolyter (K⁺, Mg²⁺), blodstatus, njur-/leverfunktion, BNP/NT-proBNP, troponin (om akut).
  • Screening för omvändbara orsaker: hypertyreos, elektrolytrubbning, alkohol, perikardit.

5. Belastningsprov

  • Vid ansträngningssymtom; bedöm frekvenskontroll, ischemi.

Klinisk klassificering (Vägledning hantering)

  • Förstadiagnostiserad → Paroxysmal (självavbrötande <7 dagar) → Persistens (>7 dagar eller kräver intervention) → Långvarig persistens (>1 år) → Permanent (accepterad, ingen rytmkontroll).
  • Klaffrelaterad (måttlig-svår MS eller mekaniskt klaff) vs. icke-klaffrelaterad — dikterar antikoagulationsval.

Stroke-riskstratifiering (CHA₂DS₂-VASc)

  • C: Hjärtsvikt, H: Hypertoni, A₂: Ålder ≥75 (2), D: Diabetes, S₂: Stroke/TIA/tromboemboli (2), V: Kärlsjukdom, A: Ålder 65–74, Sc: Könskategori (kvinna).
  • Poäng ≥2 (män) / ≥3 (kvinnor) → antikoagulera (DOAC föredras över warfarin).

När man ska henvisa till elektrofysiolog

  • Symptomatisk trots frekvenskontroll.
  • Kandidat för rytmkontroll (kardioversion, antiarytmika, ablation).
  • Hjärtsvikt med nedsatt EF (ablation förbättrar utfall).
  • Komplexa komorbiditeter.

Tidig upptäckt minskar stroke-risk. Screena högriskpatienter (ålder >65, hypertoni, hjärtsvikt, diabetes) med pulskontroll eller wearable EKG.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online