
Hjärtklappning, eller palpitatoner, innebär att du känner ditt hjärta slå oregelbundet, för snabbt eller för kraftigt. Det är ett vanligt symtom hos personer i medelåldern och kan ha flera olika orsaker. Här går vi igenom de mest förekommande orsakerna samt vilka åtgärder och botemedel som kan lindra besvären.
Oregelbunden hjärtrytm som beror på störningar i hjärtats elektriska ledningssystem. Exempel är takykardi (onormalt snabb puls) eller bradykardi (onormalt långsam puls).
Psykisk stress och ångest är mycket vanliga utlösare av hjärtklappning. Kroppens stressreaktion ökar frisättningen av adrenalin, vilket får hjärtat att slå snabbare och kraftigare.
Både en överaktiv (hypertyreos) och en underaktiv (hypotyreoos) sköldkörtel kan leda till hjärtklappning, eftersom sköldkörtelhormoner direkt påverkar hjärtats rytm och arbetsbelastning.
Överdriven konsumtion av koffein, exempelvis via kaffe, energidrycker eller te, liksom hög alkoholkonsumtion kan framkalla episoder av hjärtklappning.
Ett lågt antal röda blodkroppar innebär att syretransporten i kroppen försämras. Hjärtat måste då arbeta hårdare för att kompensera, vilket kan ge klappningar och trötthet.
Vissa läkemedel kan orsaka hjärtklappning som biverkning, liksom interaktioner mellan olika preparat. Kontakta alltid läkare eller apotekspersonal om du misstänker att dina mediciner påverkar dig.
Ibland ligger ett faktiskt hjärtproblem bakom besvären, exempelvis klaffelfel eller kranskärlssjukdom. Det är därför viktigt att låta besvär utredas av vårdpersonal.
Minska intaget av koffein och alkohol samt hantera stress och ångest genom avslappningsmetoder som motion, yoga och meditation. God sömn har också stor betydelse.
Drick tillräckligt med vatten under dagen för att upprätthålla en normal blodvolym. Vätskebrist kan i sig utlösa klappningar.
Fysisk aktivitet stärker hjärtat och minskar stressnivåerna. Konsultera dock alltid vården innan du påbörjar ett nytt träningsprogram, särskilt om du redan har hjärtbesvär.
För gärna en dagbok över när klappningarna uppstår. På så vis kan du identifiera specifika triggers, som vissa livsmedel, drycker eller aktiviteter, och undvika dem.
Om hjärtklappningen kvarstår, blir svår eller återkommer ofta bör du kontakta sjukvården. Beroende på den underliggande orsaken kan läkaren rekommendera medicinering eller andra behandlingsformer, exempelvis EKG-undersökning eller holterregistrering.
Sök vård akut om du samtidigt upplever bröstsmärta, andnöd, yrsel eller svimningskänsla – dessa kan vara tecken på ett allvarligare hjärtproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online