Den väg som blodet följer genom kroppen med utgångspunkt i hjärtat kallas den stora blodcirkulationen (systemiska cirkulationen). Varje slag slungar hjärtat ut syrerikt blod i ett nätverk av kärl som sträcker sig över hela kroppen. Här följer en detaljerad genomgång av rutten som blodet tar från det lämnar hjärtat tills det återvänder igen – en resa som hos en vuxen normalt tar ungefär en minut och som upprepas cirka 100 000 gånger per dag.
Resan börjar i vänstra förmaket, en av hjärtats fyra delar. Syrerikt blod som återvänt från lungorna via lungvenerna strömmar in i detta förmak.
Från vänstra förmaket passerar blodet genom klaffen mellan förmak och kammare – mitralisklappen – och hamnar i vänstra kammaren. Klappen hindrar blodet från att rinna baklänges.
Vänstra kammaren är hjärtats starkaste muskeldel. När den drar ihop sig skapar den ett tryck som är kraftigt nog att pumpa det syrerika blodet ut i hela kroppens cirkulationssystem.
Blodet pressas ut genom aortaklappen, som sitter mellan vänstra kammaren och aorta. Klappen fungerar som en envägsventil och ser till att blodet endast flödar framåt.
Blodet kommer nu in i aorta, kroppens största och tjockaste artär, som leder det syrerika blodet bort från hjärtat.
Allteftersom aotran grenar upp sig bildas allt mindre artärer som levererar blod till olika organ, vävnader och kroppsdelar.
Artärerna delar sig vidare i ännu finare kärl som kallas arterioler. Dessa fungerar som reglerventiler och styr hur mycket blod som leds in i kapillärnätverken.
Kapillärerna är kroppens allra minsta blodkärl, med tunna väggar som möjliggör utbyte av ämnen. Här diffunderar syre och näringsämnen ut i den omgivande vävnaden, medan koldioxid och andra avfallsämnen tas upp av blodet.
Efter utbytet samlas blodet upp i små venoler, som bildas när flera kapillärer förenas. Venolerna transporterar det nu syrefattiga blodet bort från vävnaderna.
Venolerna flyter samman till allt större vener. Till skillnad från artärerna har vener klaffar som hjälper blodet att flöda i rätt riktning – tillbaka mot hjärtat, även mot tyngdkraften.
Blodet från kroppens övre del rinner in i övre hålvenen (vena cava superior), medan blodet från undre delen samlas upp i nedre hålvenen (vena cava inferior). Dessa två huvudvener för det syrefattiga blodet till hjärtats högra förmak.
Det syrefattiga blodet anländer till högra förmaket. Därmed är den stora blodcirkulationen fullbordad – och den lilla blodcirkulationen påbörjas.
Från högra förmaket strömmar blodet vidare ner i högra kammaren och pumpas sedan ut genom lungartären till lungorna. Där avger blodet koldioxid och mättas med färskt syre innan det återvänder till hjärtat via lungvenerna – tillbaka till vänstra förmaket, där cykeln börjar om igen.
Denna kontinuerliga, oavbrutna cykel är livsviktig: den säkerställer att alla kroppens celler kontinuerligt försörjs med syre och näring, samtidigt som avfallsprodukter effektivt transporteras bort och elimineras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online