Kortisol arbetar tillsammans med adrenalin för att förbereda kroppen på en nödsituation. Hormonet bildas när kroppen uppfattar stress eller hot och tillfälligt förändrar flera viktiga kroppsfunktioner för att öka din förmåga att agera snabbt och skydda dig själv. Även om kortisol fyller en viktig funktion på kort sikt kan det skada kroppen över tid, särskilt vid höga nivåer.
Som en del av kroppens reaktion på en nödsituation ökar kortisol blodsockernivåerna, ökar hjärnans förbrukning av socker och gör fler ämnen tillgängliga som reparerar kroppsvävnader, enligt Mayo Clinic.
Kortisol sparar också kroppens energi genom att hämma funktioner som inte behövs i en nödsituation. Det påverkar immunförsvarets reaktioner och dämpar matsmältningssystemet, enligt Mayo Clinic. Det hämmar även reproduktionssystemet och tillväxtprocesserna.
Stresshormoner omdirigerar energi från hippocampus, den del av hjärnan som bildar minnen. Långvarig exponering för höga kortisolnivåer – som National Institutes of Health definierar som mer än 23 mikrogram per deciliter (µg/dl) blod – skadar därför minnet. Kortisol stör också signalsubstanserna, hjärncellernas kemiska kommunikationsmedel. Detta kan hindra dig från att minnas minnen du redan har skapat, enligt Franklin Institute.
Kortisol och kortisolliknande läkemedel (som de som används för att behandla hudsjukdomar, astma och artrit) kan på lång sikt få benen att försvagas. Enligt Australian Better Health Channel hämmar kortisol bencellernas funktion och gör det svårt för tunntarmen att ta upp kalcium från kosten. Detta kan orsaka läkemedelsinducerad osteoporos, en försvagning av skelettet som orsakar smärta och ökar risken för frakturer och andra skador.
Ett stressat sinne kan leda till ett ohälsosamt hjärta, enligt forskare vid Harvard University. Kroniskt höga nivåer av stresshormoner kan bedöva hjärtat för de signaler det använder för att avgöra hur mycket blod varje del av kroppen behöver. Detta kan leda till allvarliga störningar i hjärtrytmen, inklusive ventrikelflimmer – en dödlig serie av snabba sammandragningar i hjärtats nedre kamrar. Stresshormoner bidrar också till produktionen av ämnen som skadar blodkärlens väggar. Psykologisk stress kan göra artärerna stela och begränsa blodflödet.
Höga kortisolnivåer skadar hippocampus, som är en del av kroppens mekanism för att stänga av kortisolproduktionen. Ju svagare hippocampus är, desto sämre förmåga har den att signalera till kroppen att sluta producera kortisol. I praktiken innebär detta att kroniskt höga kortisolnivåer orsakar ännu högre kortisolnivåer. Franklin Institute kallar detta en "degenerativ cykel" som är svår att bryta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online