Vad är binjureinsufficiens?

Binjurarna är två små körtlar som sitter strax ovanför njurarna och spelar en avgörande roll för att reglera många av kroppens viktigaste funktioner. Vid binjureinsufficiens produceras inte tillräckligt med hormoner, vilket kan bli livshotande om tillståndet lämnas obehandlat.

Vad är binjureinsufficiens?

Binjureinsufficiens, även kallat hypoadrenalism, innebär att binjurarna inte klarar av att producera tillräckliga mängder av hormonerna kortisol och aldosteron. Dessa hormoner styr flera viktiga kroppsfunktioner, bland annat blodtryck, blodsockernivåer och immunförsvarets respons.

Typer av binjureinsufficiens

Det finns två huvudsakliga former av binjureinsufficiens:

• Primär binjureinsufficiens – även känd som Addisons sjukdom, där problemet ligger i binjurarna själva.
• Sekundär binjureinsufficiens – där orsaken finns i hypotalamus eller hypofysen, som styr binjurarnas hormonproduktion.

Orsaker

Vid primär binjureinsufficiens beror problemet på en sjukdom i binjurarna själva. Långvariga infektioner, exempelvis tuberkulos och HIV, kan skada körtlarna och försämra deras funktion. Autoimmuna sjukdomar är också en vanlig orsak, där immunsystemet angriper binjurevävnaden.

Sekundär binjureinsufficiens orsakas av störningar i hypotalamus eller hypofysen. Dessa delar av hjärnan producerar hormoner som reglerar hormonproduktionen i resten av kroppen, däribland binjurarna. En vanlig orsak är långvarig användning av kortisonläkemedel, som kan göra att den egna hormonproduktionen hämmas.

Symtom

De vanligaste symtomen vid binjureinsufficiens är:

• Yrsel och svimningskänsla
• Allmän svaghet och trötthet
• Oavsiktlig viktnedgång

Andra symtom kan vara magbesvär som illamående och buksmärta, ökad pigmentering av huden (framför allt vid primär binjureinsufficiens), värk i leder och muskler samt smärta i ryggen. Utan behandling kan tillståndet utvecklas till en akut hormonbristkrise, s.k. addisonisk kris, vilket kräver omedelbar vård.

Diagnos

Läkaren ställer diagnosen med hjälp av blodprov som mäter nivåerna av kortisol, aldosteron och det hormon (ACTH) som stimulerar binjurarna. Ytterligare undersökningar kan behövas för att ta reda på om det rör sig om en primär eller sekundär form.

Behandling

Behandlingen består av hormonersättning, det vill säga att de hormoner som binjurarna inte Producerar ersätts med läkemedel – vanligen kortisolpreparat och mineralokortikoider. Doserna anpassas individuellt och behöver ofta justeras vid infektioner, kirurgiska ingrepp eller andra stressituationer för kroppen.

Med korrekt behandling och regelbunden uppföljning kan de flesta personer med binjureinsufficiens leva ett helt normalt liv med förväntad livslängd som inte skiljer sig från andra människor. Det är dock viktigt att alltid bära med sig information om sin diagnos, exempelvis genom ett medicinskt larmkort.