Binjuremärgen är den inre delen av binjuren – ett par små körtlar som sitter ovanpå varje njure. Märgen består av tätt packade nervceller och utgör en del av det autonoma nervsystemets sympatiska gren, vilket gör den till en unik brygga mellan nervsystemet och hormonerna.
Även om binjuremärgen räknas till nervsystemet fungerar den i praktiken som en endokrin körtel. När kroppen utsätts för stress frisätter märgen så kallade stresshormoner – adrenalin (epinefrin) och noradrenalin (norepinefrin) – direkt ut i blodet. Dessa hormoner sätter igång kroppens välkända kamp- eller flyktreaktion.
När adrenalin släpps ut i blodet vid stressfulla situationer sker flera saker samtidigt i kroppen:
Tillsammans sätter dessa reaktioner kroppen i beredskap att antingen fly från faran eller möta den med full kraft.
Precis som adrenalin spelar noradrenalin en central roll i kroppens respons på kamp- eller flyktstress. Forskning visar dock att noradrenalin dessutom är en betydelsefull faktor för uppmärksamhet, fokus och koncentration – funktioner som hjälper oss att reagera snabbt och rätt i pressade situationer.
Trots sin avgörande roll i akuta stressituationer anses binjuremärgens funktion inte vara strikt nödvändig för att överleva. ”Du behöver den inte för att leva”, skriver Kelly Rehan i en artikel på EndocrineWeb. Personer vars binjuremärg tagits bort kan alltså leva ett normalt liv, även om kroppens förmåga att hantera plötslig stress kan påverkas.
Detsamma gäller dock inte binjurebarken, som är körtelns yttersta lager. Barken producerar livsviktiga hormoner som kortisol, som reglerar ämnesomsättningen och kroppens stresshantering på lång sikt, samt aldosteron, som är centralt för regleringen av blodtrycket och saltbalansen i kroppen. Utan binjurebarkens hormoner skulle människan inte kunna överleva.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online