Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurebarken. Det frisätts som svar på ett annat hormon, adrenokortikotropt hormon (ACTH), som bildas i hypofysen. Kortisol har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att hjälpa kroppen att utnyttja glukos och fett för energi samt att reglera stressnivåerna som en del av kroppens så kallade "kamp eller flykt"-respons. Skador, trötthet, sjukdom samt hög stress eller fysisk aktivitet kan alla påverka kortisolnivåerna.
Kortisolnivåerna är som högst när du vaknar på morgonen och som lägst under natten när du sover. Normala höga värden för en frisk vuxen ligger vanligtvis mellan 6 och 23 mikrogram per deciliter, beroende på ålder, kön och livsstil. Din vårdgivare kan mäta dina nivåer via ett blod- eller urinprov och hjälpa dig att fastställa vilken kortisolnivå som är hälsosam för just dig.
Flera symptom kan tyda på överdrivna kortisolnivåer – ett tillstånd som kallas hyperkortisolism. Vanliga tecken inkluderar viktökning, starkt sötsug eller begär efter enkla kolhydrater, blodtrycksförändringar, nedsatt immunförsvar mot infektioner samt minnesproblem. Vissa personer uppvisar dock inga symptom alls, vilket gör att tillståndet kan vara svårt att upptäcka utan blodprov.
Kroppen frisätter kortisol för att kunna hantera stress, men långvarig stress kan leda till att binjurarna börjar producera onormalt höga nivåer av hormonet även när det inte behövs. Denna typ av stress kan orsakas av livsstilsfaktorer, alltför intensiva träningspass, klinisk depression, sömnlöshet, odiagnostiserad diabetes eller extrema viktförändringar.
Vissa typer av p-piller, östrogentillskott eller graviditet kan höja kortisolnivåerna hos annars helt friska kvinnor. Det är därför viktigt att informera sin vårdgivare om aktuella mediciner och hormonbehandlingar innan en kortisolmätning görs.
Höga kortisolnivåer kan även kopplas till sköldkörteldysfunktion, även hos patienter som visar normala sköldkörtelvärden i blodprover. David Zava, doktor vid ZRT Laboratory i Portland, Oregon, förklarar att "en fysiologisk mängd kortisol – varken för högt eller för lågt – är mycket viktig för en normal sköldkörtelfunktion." Förhöjt kortisol kan dessutom orsaka sköldkörtelresistens, där kroppen slutar svara effektivt på sköldkörtelhormoner, vilket i sin tur inleder en ond cirkel av hormonell obalans.
Förhöjda kortisolnivåer kan orsakas av funktionsstörningar i hypofysen, som är kroppens huvudkontrollcenter för hormonfrisättning. Detta kan leda till Cushings sjukdom eller Cushings syndrom. När problemet spåras till små godartade tumörer inne i körteln, så kallade adenom, talar man om Cushings sjukdom. Vid denna sjukdom får adenomen hypofysen att producera för mycket ACTH, vilket i sin tur stimulerar binjurarna att frisätta alltmer kortisol.
Cushings syndrom liknar Cushings sjukdom, men detta ovanliga tillstånd orsakas inte av tumörer. Den vanligaste orsaken är i stället långvarig användning av kortikosteroidläkemedel (såsom prednisolon), ofta förskrivna mot astma eller reumatoid artrit. Behandlingen fokuserar därför ofta på att justera eller minska medicineringen i samråd med ansvarig läkare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online