Kortisol är ett steroidhormon som produceras i binjurebarken – en liten körtel som sitter ovanför varje njure. Kortisol tillhör gruppen glukokortikoider och spelar en central roll i kroppens ämnesomsättning genom att reglera nivåerna av glukos och glykogen i blodet.
Hormonet verkar på levern genom att signalera att aminosyror och fettsyror ska omvandlas och frigöras som glukos och glykogen. Vid stress och andra systemiska tillstånd frisätts stora mängder kortisol, vilket gör hormonet till en viktig indikator på kroppens reaktion på påfrestningar.
Kortisolnivåerna säger också mycket om hur hypofysen fungerar, eftersom hormonets utsöndring styrs av ACTH – ett hormon som bildas i hypofysen.
Ett kortisoltest utförs vanligtvis genom att blod tas från patienten via en ven. Hos små barn kan testet istället göras med en sticklansett och en liten pipett, vilket är mindre invasivt och skonsammare.
Kortisolnivåerna varierar naturligt under dygnets timmar, vilket gör tidpunkten för provtagningen avgörande när resultaten ska tolkas. Därför tas kortisolprover nästan alltid tidigt på morgonen för att skapa en enhetlig standard för laboratorieresultaten.
Som riktvärde ligger normala kortisolnivåer vid klockan 08.00 på mellan 6 och 23 mikrogram per deciliter (mcg/dL). Nivåerna är som högst tidigt på morgonen och sjunker sedan gradvis under dagens lopp för att nå sin lägsta punkt på kvällen och natten. Detta mönster kallas ofta för den kortisola dygnsrytmen.
Flera fysiska och psykiska tillstånd kan påverka kortisolvärdet. Stress har en direkt koppling till kortisolhalten i blodet, eftersom stress stimulerar hypofysen att frisätta mer ACTH, vilket i sin tur ökar kortisolproduktionen.
Även läkemedel spelar en roll. Kvinnor som använder östrogen eller p-piller får ofta högre värden vid kortisoltest. Omvänt sänks kortisolnivåerna av läkemedel som androgener och fenytoin. Det är därför viktigt att informera vårdpersonalen om alla mediciner du använder innan testet.
Förhöjda kortisolnivåer kan tyda på flera olika tillstånd i kroppen. Ibland beror det direkt på mediciner patienten använder, vilket kan åtgärdas genom en justering av behandlingen. Höga kortisolvärden kan också vara ett tecken på allvarigare sjukdomar, exempelvis:
Precis som förhöjda värden kan även låga kortisolnivåer indikera avvikelser. En vanlig orsak är Addisons sjukdom, där binjurarna inte producerar tillräckligt med kortisol.
Eftersom kortisolproduktionen är beroende av ACTH-frisättning från hypofysen kan låga värden också tyda på en underaktiv hypofys. Detta tillstånd, kallat hypopituitarism, kan leda till ytterligare hälsoproblem eftersom hypofysen styr flera viktiga hormonella funktioner i kroppen.
Symtomen skiljer sig åt beroende på om kortisolnivåerna är för höga eller för låga.
Låga nivåer: Okontrollerad aggression är vanligt hos personer med låga kortisolnivåer, särskilt hos barn. Andra symtom kan vara trötthet, svaghet och nedsatt stresshantering.
Höga nivåer: Förhöjda kortisolnivåer förknippas oftast med Cushings syndrom. Typiska tecken är övervikt som inte förändras trots kontrollerad kost och näring, lättbildade blåmärken samt svår trötthet och muskelsvaghet.
När ska du söka vård? Om du upplever symtom som tyder på onormala kortisolnivåer bör du kontakta din läkare. Ett enkelt blodprov kan ge svar, och tidig diagnos ökar chanserna till effektiv behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online