
Testosteron är den viktigaste byggstenen i "maskuliniseringen" av hjärnan och, i förlängningen, av hela kroppen. Under puberteten driver hormonet vidare utvecklingen av fysiska och sexuella karaktärsdrag. Men testosteron har också stor betydelse för hjärnan och dess aktivitet, och ligger bakom de flesta fysiska och neurologiska skillnader mellan män och kvinnor.
Testosteron styr hjärnan att signalera till resten av kroppen att bilda könsorgan samt att påbörja tillväxten av skägg- och könshår, tillsammans med övriga förändringar under puberteten. Hormonet är dessutom viktigt för kvinnors äggstockars utveckling och funktion, liksom för benstyrka och libido.
Hos män bidrar testosteron till en större hjärna. Kvinnor har dock ett betydligt större corpus callosum (hjärnbalken) och fler nervförbindelser mellan hjärncellerna. Män kan alltså ha en större hjärna, men kopplingarna mellan hjärnhalvorna är samtidigt svagare.
Studier tyder på att testosteron stödjer kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne och spatial förmåga. Låga testosteronnivåer kan vara en bidragande faktor till försämrade kognitiva förmågor, och möjligen även till debuten av Alzheimers sjukdom eller andra demenssjukdomar.
Testosteron har inte kunnat visas direkt påverka humöret, och sambandet mellan testosteron och aggression är svagt. Aggressivt beteende och humörstörningar har i själva verket observerats oftare hos individer med antingen låga eller extremt höga nivåer av hormonet. Testosteron bör snarare ses som ett hormon för självförtroende och bestämdhet än för aggression.
Farligt höga nivåer av testosteron, främst orsakade av anabola steroider, kan skada eller döda hjärnceller. Stora mängder testosteron kan leda till hyperexcitabilitet, suicidtankar och starkt aggressivt beteende. Om de normala nivåerna störs kan hela balansen rubbas – allt från humör och beteende till minnesfunktion. Höga koncentrationer av testosteron försämrar cellernas membranstabilitet och gör dem mer sårbara. En överstimulering av celldöd, som annars är en naturlig process, kan i sin tur bidra till neurologiska sjukdomar som Alzheimers och Huntingtons sjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online