Kvinnor går in i klimakteriet när menstruationen uteblivit i 12 sammanhängande månader efter den senaste regelbundna mensen. I USA inträffar detta normalt mellan 49 och 51 års ålder, enligt Mayo Clinic. Ett naturligt klimakterium föregås av flera år då hormonproduktionen långsamt minskar – en period som kallas perimenopaus.
Medicinskt klimakterium, även kallat medicinskt inducerat, kirurgiskt eller iatrogent klimakterium, är däremot plötsligt och intensivt eftersom det saknar en perimenopaus. Till skillnad från det naturliga klimakteriet kan det medicinska klimakteriet dessutom vara endast tillfälligt.
Ett bilateralt ooforektomi, ett kirurgiskt ingrepp där båda äggstockarna tas bort, samt kirurgisk borttagning av livmodern – så kallad hysterektomi – utlöser klimakteriet direkt.
Om ett läkemedel har utlöst det medicinska klimakteriet återupptas ofta den normala menstruationen när läkemedlet har lämnat kroppen. Kemoterapi kan också ge upphov till ett tillfälligt medicinskt klimakterium. Om äggstockarna dock skadas av kemoterapi eller strålbehandling är risken stor att menstruationen inte kommer tillbaka.
Enligt Project Aware, en organisation som sprider information om klimakteriet, kan vilken kombination som helst av de 35 kända symtomen utlösas av förändringen i hormonproduktionen. Viktuppgång och trötthet är två av de vanligaste besvären.
Medicinskt klimakterium kan även utlösas av medicinska behandlingar som ges under barndomen. Flickor som behandlas för barncancer drabbas av tidig klimakterium som vuxna hela 13 gånger oftare än andra kvinnor i USA.
Innan du samtycker till ett ingrepp som kan utlösa ett medicinskt klimakterium bör du noga undersöka dina alternativ och diskutera dem med din läkare. Om det medicinskt inducerade klimakteriet inte kan undvikas är det klokt att redan före ingreppet diskutera hur eventuella klimakteriesymtom kan behandlas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online