1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hormonell obalans – vanliga orsaker, symtom och behandling

Hormonell obalans hänger ofta samman med klimakteriet, menstruationscykeln och sjukdomar i sköldkörteln. Symtomen uppkommer när kroppen producerar för mycket eller för lite av ett eller flera av de många hormoner som behövs för god hälsa. Hormonell obalans är vanligare hos kvinnor än hos män, och risken ökar särskilt efter 40 års ålder.

Vanliga orsaker

Klimakteriet

När en kvinna går in i klimakteriet minskar kroppens produktion av östrogen, vilket leder till att äggproduktionen upphör. Klimakteriet innebär därför att kvinnan blir infertil. Det sjunkande östrogennivån skapar en obalans som kan ge upphov till värmevallningar, nattliga svettningar, irritabilitet och trötthet.

Tidig ovarialsvikt

Hos yngre kvinnor kan hormonell obalans bero på tidig ovarialsvikt, det vill säga ett tidigt insjuknande i klimakterieliknande tillstånd. Detta kan resultera i svårigheter att bli gravid, oregelbundna menscykler, trötthet och irritabilitet.

Sköldkörtelsjukdomar

Sjukdomar i sköldkörteln är en annan vanlig orsak. Vid överproduktion av sköldkörtelhormoner talar man om hypertyreos, medan underproduktion kallas hypotyreos. Båda tillstånden kan drabba både män och kvinnor, liksom barn.

Symtom att känna igen

Trötthet och irritabilitet är de mest utmärkande symtomen vid hormonell obalans. Andra vanliga tecken är torr hud, håravfall, kraftig viktuppgång eller viktnedgång, depression samt vaginal torrhet. Även de kognitiva förmågorna kan påverkas, exempelvis genom försämrat korttidsminne.

Vid sköldkörtelrubbningar kan obalansen dessutom ge koncentrationssvårigheter och problem med att gå upp eller ner i vikt. Hos barn kan sköldkörtelsjukdom visa sig som kortväxthet eller beteendeproblem.

Så ställs diagnosen

Ett enkelt blodprov kan användas för att mäta hormonnivåerna i kroppen.

Misstänks klimakterium mäts nivån av FSH, follikelstimulerande hormon. Blodprov används också för att upptäcka tidig ovarialsvikt, där läkaren bland annat tittar på halten estradiol, en form av östrogen.

Vid misstanke om sköldkörtelproblem analyseras nivåerna av tyroxin samt tyreotropin (TSH), hormonet som styr sköldkörtelns funktion.

Behandlingsmöjligheter

Hormonell obalans orsakad av sköldkörtelsjukdom behandlas oftast med en daglig dos syntetiskt eller naturligt hormon som hjälper sköldkörteln att producera rätt mängd hormoner. Dosen ges vanligen i tablettform.

Tidig ovarialsvikt kan behandlas med hormonersättningsbehandling. Det gör att kvinnor med detta tillstånd kan bibehålla ett friskt reproduktivt system fram till dess att den naturliga menopausen inträffar.

Om klimakteriet ska betraktas som en sjukdom eller som en naturlig del av livet är en fråga som diskuteras. Klimakteriet kan inte botas – behandling som höjer östrogennivåerna får inte äggstockarna att börja producera ägg igen. Vad behandlingen däremot gör är att lindra de svåra besvär som klimakteriet kan medföra.

Att tänka på

Vilken behandling som passar bäst beror på vad som orsakat obalansen. En funktionsstörd sköldkörtel bör alltid utredas och behandlas, eftersom sköldkörteln är ett livsviktigt organ i det endokrina systemet. Det handlar om mycket mer än förmågan att få barn – det endokrina systemet är kroppens kommandocentral och samordnar flera andra organsystem.

Obalanser mellan östrogen, progesteron och andra reproduktiva hormoner hos unga kvinnor och män behöver också åtgärdas. Lämnas symtomen obehandlade kan de bli allvarliga och leda inte bara till infertilitet utan även till fetma och depression. Obalansen kan dessutom allvarligt påverka kognitiva förmågor och minnet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online