Adrenalin (epinefrin) rycker in när kroppen behöver en turboboost. I situationer där kroppen kräver extra styrka, snabbhet eller vakenhet reagerar det hormonella systemet nästan ögonblickligt på de oväntade händelserna. Binjurarna, som sitter ovanpå njurarna, spelar en central roll i denna process genom att frisätta adrenalin. Ett av de mest igenkännbara tecknen på att adrenalin finns i blodet är en ökad hjärtfrekvens.
Binjuremärgen, som utgör den inre delen av binjurarna ovanpå njurarna, är i praktiken en del av det centrala nervsystemet – det system som reglerar alla kroppens funktioner, inklusive hjärtfrekvensen. Två hormoner bildas i binjurarna: adrenalin (epinefrin) och noradrenalin (norepinefrin). För snabb frisättning lagras hormonerna i små blåsor som kallas kromaffina granula. Signaler från det centrala nervsystemet – som rädsla, ångest, smärta, förändringar i omgivningstemperatur, lågt blodsocker och ökat energibehov – får granulerna att frisätta hormonerna så att kroppen kan möta sitt förhöjda behov.
Adrenalin och noradrenalin frisätts samtidigt som svar på signaler från det centrala nervsystemet. Adrenalin verkar omedelbart genom att öka hjärtats slagfrekvens, medan noradrenalin får blodkärlen att dras ihop. Kombinationen av ökad hjärtfrekvens och sammandragna blodkärl gör att hjärtslagen blir kraftigare, vilket höjer blodtrycket och andningen samt ökar blodflödet till musklerna. Detta är mycket värdefullt när kroppen behöver reagera och agera snabbt.
Vid stress gör adrenalin att hjärtminutvolymen ökar, alltså den blodvolym som pumpas ut under en given tidsperiod. Hos de flesta pumpas kroppens hela blodvolym genom hjärtat en gång per minut i vila – detta motsvarar vilopulsen. Vid intensiv fysisk ansträngning kan hjärtat dock pumpa upp till sju gånger mer blod.
När adrenalin cirkulerar i blodet binder det till receptorer som kallas alfa-receptorer och beta-2-receptorer. Alla arterioler – små förgreningar från artärerna till kapillärerna – innehåller alfa-receptorer. När de stimuleras av adrenalin drar alfa-receptorerna ihop blodkärlen. Beta-2-receptorer, som främst finns i skelettmuskulaturens och hjärtats arterioler, får i stället blodkärlen att vidgas. Aktivering av beta-2-receptorer styr om kroppens energireserver från funktioner som matsmältningen och ger musklerna samt det kardiopulmonella systemet mer energi i nödsituationer. Adrenalins förmåga att öka hjärtfrekvensen är avgörande för överlevnad i farliga situationer och grundläggande för kroppens förmåga att prestera vid fysiska och konkurrensinriktade aktiviteter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online