Kortikosteroider (ofta kallade enbart steroider eller kortison) är en klass av läkemedel som minskar inflammation i kroppen och dämpar aktiviteten i immunförsvaret. Tack vare dessa egenskaper spelar de en central roll inom modern medicin och används vid behandling av ett mycket brett spektrum av sjukdomar och tillstånd.
Vanliga användningsområden för kortikosteroider
- Allergiska reaktioner: Kortikosteroider används vid astma, hösnuva och nässelutslag för att snabbt lindra inflammation och överkänslighetsreaktioner.
- Autoimmuna sjukdomar: Vid tillstånd som ledgångsreumatism, systemisk lupus erythematosus (SLE) och Crohns sjukdom hjälper steroiderna till att lugna ett överaktivt immunförsvar.
- Cancer: Vissa blodcancersjukdomar, exempelvis leukemi och lymfom, behandlas ofta med kortikosteroider som del av kombinationsbehandling.
- Hudsjukdomar: Lokala kortikosteroider är effektiva mot eksem, psoriasis och dermatit genom att minska klåda, rodnad och inflammation.
- Hormonella störningar: Vid binjureinsufficiens, exempelvis Addisons sjukdom, ersätter kortikosteroider hormoner som kroppen inte producerar i tillräcklig mängd. De kan även användas vid vissa former av Cushings syndrom.
- Ögonsjukdomar: Tillstånd som uveit (inflammation i ögats mellanlager) och synnervsinflammation kan behandlas med steroider för att skydda synen.
- Mag- och tarmsjukdomar: Vid inflammatoriska tarmsjukdomar som ulcerös kolit och Crohns sjukdom används kortikosteroider för att dämpa akuta inflammationsepisoder.
- Njursjukdomar: Nefrotiskt syndrom, en njursjukdom som orsakar proteinläckage i urinen, behandlas ofta med kortikosteroider.
- Lungsjukdomar: Astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) behandlas ofta med inhalerade kortikosteroider som minskar luftvägsinflammationen.
- Besvär i rörelseorganen: Inflammationstillstånd som bursit (slimsäcksinflammation) och tendinit (seninflammation) kan behandlas med lokala steroidinjektioner.
- Neurologiska sjukdomar: Vid multipel skleros (MS) och myasthenia gravis kan kortikosteroider användas för att hantera sjukdomsskov.
- Organtransplantation: Efter en organtransplantation ingår steroider ofta i den immundämpande behandlingen för att förhindra att det nya organet stöts bort.
- Tillstånd hos barn: Hos barn används kortikosteroider bland annat vid astma, allergier och Kawasakis sjukdom, en sällsynt inflammation i blodkärlen.
Olika sätt att ta kortikosteroider
Kortikosteroider finns i flera olika beredningsformer, beroende på vilket tillstånd som ska behandlas:
- Tabletter och flytande preparat för peroral behandling
- Injektioner – intravenöst, intramuskulärt eller lokalt in i leder och mjukdelar
- Krämer, salvor och lotioner för lokal hudbehandling
- Inhalatorer och nässpray för luftvägarna
- Ögondroppar för ögoninflammationer
Vilken typ av steroid och vilken dos som väljs avgörs av tillståndets art och svårighetsgrad samt patientens individuella förutsättningar. Målet är alltid att uppnå bästa möjliga effekt med lägsta nödvändiga dos under så kort tid som möjligt.
Biverkningar och försiktighetsåtgärder
Kortikosteroider tål i allmänhet bra, särskilt vid korttidsbehandling. Vid längre tids användning eller högre doser kan dock biverkningar uppstå, exempelvis:
- Viktökning och fettansättning, särskilt i ansiktet och runt buken
- Vätskeansamling i kroppen (ödem)
- Förhöjt blodtryck
- Förhöjt blodsocker och ökad risk för typ 2-diabetes
- Förtunnad hud och nedsatt bentäthet (osteoporos)
- Dämpat immunförsvar med ökad infektionsrisk
På grund av detta bör kortikosteroider alltid användas under läkares övervakning. Behandling med höga doser ska aldrig avbrytas plötsligt utan att läkaren har gett besked, eftersom kroppens egen hormonproduktion behöver tid för att återhämta sig.
Sammanfattning
Kortikosteroider är mångsidiga och ofta livsviktiga läkemedel som används inom nästan alla medicinska specialiteter – från allergi och astma till cancerbehandling och transplantation. Rätt doserade och under medicinsk kontroll ger de betydande lindring för miljontals patienter världen över. Har du frågor om din egen steroidbehandling, kontakta alltid din läkare eller annan vårdpersonal.
