Östrogen avser en grupp steroidhormoner ansvariga för kvinnlig sexuell utveckling och reproduktiv funktion. De tre stora endogena östrogenen är:
1. Estradiol (E2) — Primärt & Mest Potent
- Produceras av ovariala follikler (granulosaceller) under fertil ålder
- Driver follikeltillväxt, endometrial proliferasjon, sekundära könskaraktärer, benskörhet, kardiovaskulärt skydd, kognitiv funktion
- Nivåer: Follikulärfas 30–400 pg/mL; Preovulatorisk topp >200 pg/mL; Postmenopaus <10 pg/mL
2. Estron (E1) — Primärt postmenopausalt östrogen
- Svagare (1/5–1/10 potens av E2)
- Huvudsakligen från perifer aromatisering av androstendion i fettvävnad (adrenala/gonadal ursprung)
- Även från ovarial stroma postmenopaus
- Omvändbar omvandling till E2 (17β-HSD)
3. Estriol (E3) — Graviditetsöstrogen
- Svagast; produceras i stora kvantiteter av fostre-placenta enheten (fostre DHEA-S → placental omvandling)
- Markör för fostervälmånde (estriol/triklorättiksyra kvot i mödravserum/urin)
- Används i bioidentisk HT (omdiskuterat)
Andra östrogen
- Estetrol (E4): Fostre lever → placenta; undersöks för preventivmedel/menopaus
- Fytoöstrogen: Växt (isoflavoner, lignaner) — svaga ERβ-agonister
- Xenoöstrogen: Syntetiska (BPA, ftalater) — endokrina störningsmedel
Östrogenreceptorer
- ERα: Livmoder, bröst, lever, ben, hypotalamus — proliferativ
- ERβ: Eierstock, prostata, tjocktarm, immun, CNS — ofta motsats ERα
- GPER (GPR30): Membranassocierad; snabb icke-genomisk signalering
Östrogen är inte ett enskilt hormon – det är en dynamisk familj med distinkta roller över livslängden. Att förstå typerna klarläggar allt från menstruella cykler till menopausterapi.
