Vad är kraftiga mensblödningar?
Kraftiga mensblödningar, medicinskt kallade menorragi, definieras som blödningar som varar längre än sju dagar eller som medför en blodförlust på mer än 80 milliliter per cykel. Att någon gång få en riklig mens är vanligt, men om blödningarna är kraftiga varje månad kan det finnas en underliggande orsak som är värd att utreda.
Vanliga orsaker
Flera olika faktorer kan ligga bakom kraftiga mensblödningar, bland annat:
- Hormonell obalans: En obalans mellan östrogen och progesteron – hormonerna som styr menstruationscykeln – kan göra att livmoderslemhinnan blir tjockare och därmed avstötas med kraftigare blödning.
- Myom: Godartade muskelknutor i livmodern kan göra att livmoderväggen blir förtjockad och ojämn, vilket leder till rikligare blödningar.
- Adenomyos: Ett tillstånd där den vävnad som normalt klär livmoderns insida växer in i livmoderns muskelvägg, vilket ofta ger både kraftiga blödningar och värk.
- Endometrios: Tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinna växer utanför livmodern, vilket kan orsaka rikliga blödningar samt smärta.
- Äggstockscystor: Vätskefyllda blåsor på äggstockarna kan störa menstruationscykeln och ge upphov till kraftigare blödningar.
- Komplikationer i samband med graviditet: Missfall eller utomkvedsgraviditet kan orsaka onormalt kraftiga blödningar.
- Blödningsrubbningar: Vissa koagulationsrubbningar, exempelvis von Willebrands sjukdom, gör att blödningsbenägenheten ökar.
- Läkemedel: Antikoagulantia (blodförtunnande läkemedel) och vissa hormonbehandlingar kan öka blödningsmängden.
- Andra sjukdomstillstånd: Sköldkörtelrubbningar, diabetes och övervikt kan också bidra till kraftigare mensblödningar.
Så ställs diagnosen
Läkaren går igenom din sjukhistoria och dina symtom och gör oftast en allmänundersökning samt en gynekologisk undersökning. För att hitta orsaken kan en eller flera av följande undersökningar behövas:
- Blodprov: Kan bland annat påvisa blodbrist (anemi), sköldkörtelrubbningar eller andra tillstånd som kan påverka blödningen.
- Ultraljud: En bilddiagnostisk undersökning som kan visa myom, cystor och andra strukturella avvikelser i livmodern och äggstockarna.
- Hysteroskopi: Ett tunt instrument med ljuskälla förs in i livmodern så att livmoderhålan kan undersökas från insidan.
- Slemhinnebiopsi (endometriebiopsi): Ett litet vävnadsprov tas från livmoderslemhinnan och analyseras för att utesluta cellförändringar och andra avvikelser.
Behandlingsmöjligheter
Behandlingen anpassas efter orsaken till blödningarna. Vanliga alternativ är:
- Läkemedel: Piller mot oönskad graviditet, gestagenpreparat och antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) kan minska blödningsmängden.
- Kirurgi: Operation kan bli aktuell för att avlägsna myom, cystor eller andra strukturella förändringar som orsakar besvären.
- Ablation: Vid detta ingrepp förstörs livmoderslemhinnan för att reducera blödningarna.
- Hysterktomi: Borttagning av livmodern – ett större ingrepp som vanligtvis endast övervägs som sista utväg när andra behandlingar inte gett effekt.
När bör du söka vård?
Kontakta vården om du behöver byta mensskydd varje timme flera timmar i rad, om blödningen varar längre än sju dagar eller om du känner dig trött och orkeslös – det senare kan tyda på blodbrist. Med rätt utredning och behandling går det i de flesta fall bra att få kontroll över besvären.
