Kan man ha mens i mer än en månad?

Det är inte normalt att mensen varar längre än en vecka. Har din mens pågått i mer än en månad bör du kontakta vården för att ta reda på orsaken och få rätt behandling. Långvariga menstruationsblödningar kan ibland tyda på ett underliggande problem, men de går oftast bra att behandla när orsaken väl har fastställts.

När räknas mensen som onormalt lång?

En normal menstruation brukar vara i två till sju dagar, med en total blödningsmängd på cirka 20–80 ml. Blödning som varar längre än sju dagar kallas förlängd mens. En mens som pågår i mer än en månad avviker klart från det normala och bör alltid utredas av en vårdgivare.

Möjliga orsaker till långvarig mens

Det finns flera förklaringar till att mensen kan bli onormalt lång:

• Hormonell obalans – exempelvis störningar i ägglossningen som påverkar cykeln
• Myom – godartade muskelknutor i livmodern som kan ge rikliga och långa blödningar
• Polyper – små utväxter i livmoderslemhinnan
• Intrauterinpessar – framför allt kopparspiral kan ge längre och rikligare mens
• Sköldkörtelrubbning – både över- och underfunktion kan påverka blödningarna
• Störningar i blodets förmåga att koagulera
• Graviditetsrelaterade orsaker, inklusive missfall
• Vissa mediciner, till exempel blodförtunnande läkemedel
• Perimenopaus – hormonförändringarna åren före menopausen ger ofta oregelbundna och långdragna blödningar
• Stress och kraftig viktförändring

När bör du söka vård?

Kontakta vårdcentralen eller gynnmottagningen om din mens har pågått längre än vanligt, särskilt om den inte upphör efter två veckor. Sök akut vård om du samtidigt upplever något av följande:

• Du blöter igenom en binda eller tampong varje timme under flera timmar i rad
• Du känner dig yr, svag eller matt
• Du får bröstsmärtor eller andnöd
• Du har stark smärta i nedre delen av magen
• Din hud ser blek ut

Vilken utredning görs?

För att ta reda på orsaken till den långa blödningen kan din vårdgivare bland annat göra en gynekologisk undersökning, ta blodprov för att kontrollera blodvärde, hormoner och sköldkörtelfunktion samt beställa en gynekologisk ultraljudsundersökning. Ibland tas också ett vävnadsprov från livmoderslemhinnan.

Behandlingen anpassas efter orsaken. Den kan bestå av hormonbehandling, järntillskott vid blodbrist, medicinsk behandling som minskar blödningsmängden eller i vissa fall kirurgi, till exempel vid myom eller polyper. Ju tidigare orsaken utreds, desto snabbare kan du få lindring och undvika komplikationer som järnbrist och anemi.